Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kriget och religionen under den kristna tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
identifierade Jahve med keniternas baalim (lokalgudar på
höjderna”) och överförde till hans dyrkan ritualen vid
de kenitiska helgedomarna, utan att därmed anse
sig ha varit mindre trogna Jahve-dyrkare än förut.
Att religionen sålunda bidragit till att stärka
staten, är otvivelaktigt, men den åsikten, att
religionen utgör den enda samhällsbildande makten och
endast har samhällelig betydelse, såsom de
moderna franska sociologerna (Dürkheim m. fl.) påstå, och
att den är det huvudsakliga föreningsbandet mellan
samhällena, såsom andra förmena, synes icke vara
hållbar. Den politiska sammanslutningen av skilda
samhällen ägde nämligen rum före
sammansmältningen av deras kulter, och en gemensam religion
har aldrig visat sig vara ett band tillräckligt starkt
att sammanhålla grannstammar och folk i en enda
stat. De grekiska staterna t. ex. hade både samma
religion och samma språk, men det oaktat voro de
skilda stater, som ofta bekrigade varandra. Sammaledes
har förhållendet varit med mohammedanerna i
orienten. Och i det nu pågående världskriget kämpa
protestantiska, ras- och kultur-besläktade folk mot
varandra med folk av vitt skilda raser och religioner
som bundsförvanter på ömse sidor.
Det vill t. o. m. synas som om ett folks
nationalanda snarare influerade på religionen än influerades
av densamma. Nationalismen eller snarare
imperialismen har t. o. m. lyckats nationalisera dess
förnämsta motståndare, kristendomen, och så gott som
omformat de kristnas Gud till en nationel eller
imperialistisk krigsgud.
Krigsandan har vid denna omvandling utan
tvivel spelat en stor roll. ”Idéerna neutralisera
varandra, men sinnesrörelserna stegra varandra”, säger
en fransk psykolog, och kriget stegrar lidelserna till
vanvetetts gräns, framkallar en masshypnos, som i
sina bojor fjättrar och likt en malström rycker med
sig allting i dess väg. Man kunde nästan säga, att
med det nu pågående kriget inträtt moratorium icke
blott för finansväsendet utan även för det sunda
förnuftets, det vetenskapliga tänkandets samt det
moraliska och religiösa omdömets normala funktioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
