Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alränners krönikespel: ”Yxhugget i Galgberget”, vilket
under tre tvivelaktigt stiltroget kostymerade timmar
höll ljungsviksborna fängslade.
Karusellen snurrade, skjutbanegevären smällde,
ungarna åt glass, tappade ballonger som seglade upp i
sommarhimlen och inne i utställningen gick kungligheten
ur rum i rum under drätselkammarordförandens
ledning. Denne som en gång brunnit i själen brann nu
bara i fötterna som var inklämda i för små skor. Hans
skräddarsydda högtidsdräkt satt som sprutlackerad på
hans välformat spolformiga kropp. Han bugade sig
djupt vid varje ljud kungligheten släppte fram och
strök då och då en smärtans svettdroppe från sin breda
panna.
— Eh öh du e all en fin en du, sa kungligheten och
klippte med ögonen mot drätselkammarordföranden.
Denne bugade djupt och undersåtligt.
— Ööööö blupp en du de du? sa kungligheten och
hela följet stirrade avundsjukt på drätselkammarordföranden
som så utmärktes framför alla andra genom
denna förtroliga samtalston. Drätselkammarordföranden
skrapade med en brinnande fot över golvet, såg
ljungsviksmannatroget ut i luften och svarade:
— Ers kunglig höghet, vi ljungsvikska arbetare har
redan sedan länge kommit till den ståndpunkten att
kungahuset, det obrutna och obrytliga bandet med
gårdagen representerar ett värde av vida högre art än
det blotta klassintresset. Det är i dag, liksom alltid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>