Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett skändligt förtal att göra gällande att vi ljungsvikska
arbetare inte lika mycket som andra samhällsgrupper
skulle vara villiga att till vårt livs röda hjärteblod
försvara vårt älskade kungahus. Ingen har rätt
att göra oss arbetare urarva, kungahuset är vårt. Vi
arbetare, sa han där han stod med fötterna inklämda
i för små lackskor, trettio år efter det att han utfört
något produktivt arbete, vi känner förpliktelsen mot
vårt kungahus. Aldrig kommer den ljungsvikska
arbetarens hand att lyftas mot traditionerna.
Kungligheten sög in luften mellan sina tunna slappa
gammelmansläppar, han lutade sig tungt mot sin
adjutant och sa:
— öh eh du e allt en fin en du.
Kungligheten gick vidare med drätselkammarordföranden
bredvid sig.
Det är kväll och solen har gått ner. Klockan är mycket
och kungligheten har rest, hans järnvägsvagn vaggar
vidare till nästa nådebesök, nästa svinavelspremiering,
nästa utställning, nästa medborgarhyllning.
Adjutanten skriver ut ett tal åt honom och själv ligger
han i den vaggande bädden och mumlar:
— Min bil, min lilla vöda bil. Vav äv min bil?
De små barnen har somnat, tivolit har stängt, de
goda medborgarna i Södra Ljungsvik sover de
rättfärdiges sömn. Honoratiores håller tal för varandra
uppe i Stadts festvåning.
Om man står uppe på trästaplarna på kajen kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>