Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gefle missionsförenings 50-års-jubileum. Af C. M. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULFRID
Gefle missionsförenings 50-drs-jubileum.
JJubilera — hvad är det? Jo, det \eta vi alla, det
är att upphäfva glädjerop eller att betyga sin glädje.
Jubileum hålles ofta till minne af någon
märkvärdig händelse. Och den händelse, som Guds folk
i Gefle velat komma ihåg genom att betyga sin glädje,
är visserligen ej så stor inför denna världens omdöme,
men stor för de troende.
Gefle stads missionsförening invigde för jämt 50
år sedan sitt första missionshus, i hvilket Herrens
lifgifvande ord förkunnades till många syndares
frälsning; ja, i detta hus frambars lifvets ord till dess
föreningen 1880 fick inviga »det större tabernaklet»:
Betle-liemskapellet. Så utvecklade sig verksamheten i Gefle,
att föreningen, som vid slutet af 1855 bestod af 19
personer, räknade vid årsmötet 1899 ej mindre än 1,253
personer.
Och sedan, hvilket inflytande på ett helt samhälle
för öfrigt måste icke en sådan verksamhet hafva
åstadkommit. Och säkert är, att för allt detta gåfvo de kära
missionsvännerna Herren, och åter Herren, sitt tack.
Ty från Herren är verket, därför vare och Herren
prisad.
Lektor P. Waldenström har varit föreningens
ordförande en följd af år, och säkerligen har det i hög grad
bidragit till föreningens utveckling och stadga.
Föreningen har ock i sin tjänst haft och har begåfvade
och gudfruktiga predikanter. De synas här ofvan å
bilden. Där se vi F. L. Hansson och P. Kjellström,
Joel Blomqvist, J. Norberg, P. Olsson och Halldin.
Den åldrige veteranen fabrikör Olsson och boktryckare
Ahlström synas också ganska väl. Den som kan
återfinna lektor P. Waldenström har bättre öga än jag, ty
jag kan ej återfinna honom.
Till slut ett ord om våra jubileumsfester. Då vi
jubilera, så må vi se till att Herrens nåd får vara a
och o i festerna. De kunna annars bli för oss
andefattiga och tomma. Må den sången ljuda i hjärtat:
Icke oss, icke oss, utan ditt namn, o Herre, ske tack
och pris.
C. M. Jn.
— 26 —
awümüm
jnnmnimTiY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
