- 41 - Purpur hennes kinder målar, Men i ögats himmel strålar, Stjernlikt klar, en tår: Är det sällhet, är det smärta? Lyssna! vid gemålens hjerta Nu hans fråga Hon besvara får. "Seidis himmel!" så hon talar, "Från min hembygds sälla dalar Jag ett minne har Af en flicka, min väninna. Född att dyrkas ocli försvinna, Serviens tjusning Så lion kallad var. Börjad nyss var blomstertiden, När för korsets tro till striden Serviens ungdom drog. Se/vicns tjusning log ej sedan, Flydd var hennes blomning redan, Förrn i lunden Första rosen dog. 6