- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Första delen /
10

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De Vägfarande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

som ska till Skenninge, och de vördige herrarne äro
tunga att dra.»

»Jag kan tro att den ohyran är tung att släpa på,
både för bondens hästar och för landet!» sade den äldre
mannen, i det han steg ur släden. Den yngre boppade
ur åt andra sidan; men bonden såg med ett slags fasa
på den resande och slog förstulet, gömd af hästens huf-
vud, ett korstecken framför sig.

»Vår fru af Gudhem förlåte mig, att jag hör på de
syndiga orden!» sade han med en viss käckhet, som
han förut icke visat. »De helige gudsmännen kunna
väl vara tunga för de oskäliga öken, och ha mycken
begärelse efter lekamlig spis och dryck, men hvad vore
väl den stackars allmogen utom dem? De gifva oss
själens tröst; och när herrarne plundrat ut vår sista
kaka, så få vi ändå, när vi klappa på klosterporten,
en munsbit till kroppens vederqvickelse och kanske på
köpet ett tröstens ord till hjertats lisa.»

»Hör du,» sade den äldre resande till den yngre,
»sådant språk föra de enfaldige bönderne, bara man rör
vid svartrockarnes getingbo; då surra och sticka de ej
allenast sjelfva, utan hela skaran af grårockarna stäm-
mer in med dem. De stjäla från oss folkets hjertan,
liksom kungens skatt och landets bästa jord; och stäfjas
de icke snart, så vexer deras makt den verldsliga öfver
hufvudet.»

Den andre teg; men för att icke väcka sin reskamrats
ovilja genom sin tystnad, sökte han gifva samtalet en
annan vändning. »Hvad tänker du, gubbe lilla,» sade
han till bonden, »kunna dina hästar icke en gång draga
den: toma släden och följa efter oss, om vi fortsälta vår
väg till fots? Det lärer väl icke bli någon annan råd
för oss!» fortfor han, vändande sig till den äldre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:37:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/1/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free