Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Helgonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 ’
Han lade tonvigt på ordet siste, och Katharina be-
läckte rysanmde sitt ansigte med båda händerna. Jar-
len fortfor:
»Och om den nådiga frun är villig att uppoffra sin
herres lif, är bon också beredd att göra det med alla
deras, som komma att falla, innan det hinner så långt?
Ty icke» — ban pekade härvid på schackbrädets bric-
kor — »icke stryker konungen med i första draget;
förut gäller det bönder och hästar och torn och lö- .
pare, och när konungen står ensam och redlös, då blir
äfven han offret, och drottningens mellankomst räddar
bonom icke; hon har ej en gång alltid den fröjden, att
få gå under för hans skull, ty fienden vet för väl, alt
när den högste är malt, är spelet slut. Och om min
ädla fränka måste öfverlefva detta slut, om hon ser
’Tundt omkring sig fallna härar och brända boningar,
ett ödelagdt rike, gråtande hustrur och barn, skall hon
då äfven vara nöjd med sig sjelf och gilla den miskund,
hon hyst för den sannskyldige brottslingen?»
Drottningen teg, och stora tårar föllo ned på hennes
knän; men Erik sade med lugn:
»Icke skall någon säga, alt ej den helige Eriks ef- ,
terkommande redligen löst sitt ord, och att han klen-
modigt tvekat, när hans konungsliga skyldighet fordrat,
att ban skulle handla. En gång har jag lemnat jarlens
svärd i min frände Birgers goda band. Må ban föra
det så, som han kan ansvara inför Gudi och mannom,
och jag vet, alt han både kan och vill det!»
- »Det väntade jag af min berre och konung,» sade
Birger, »och nu kan jag tillägga hvad jag skulle hafva
sagt, om ers nåd afslagit min ödmjuka begäran. Då
hade jag återlemnat det svärd, eders nåde förtrott mig,
jemte signetet, och tagit min goda Ingeborg och mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
