Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Härfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
hvad räfven sade om den röde hunden, att stägt och
vänner äro värst, och mina herrar anförvandter äro
bland dem, man minst får lita på, då jag undantager
mina bröder och junker Carl, som i allt är ett undan- -
tag. Men han skall följa mig till Finland, och mina
bröder äro långt borta. ... Hur är det nu, Ivar? Kom-
mer milt anbud dig olägligt ?»
»Nej,» svarade Ivar, »ingen ärlig man nekar sin vän
och granne en sådan tjenst, och jag skall, vid Gud och
alla helgon! icke undandraga min, när mitt land och
min öfverbet begära den.»
»Tack för det! Jag väntade icke mindre .af dig. Och
nu, Inbeborg, räck den gode vännen din band. Du
har aldrig räckt den åt en ärligare man.»
Några dagar efter detta samtal var det tomt på År-
stads gård, ty herr Birger hade tågat ut derifrån med
ett talrikt följe af riddare, svenner och tjenare, och -:
hans husfru, jemte alla barnen, hade följt med honom
till Elfsnabben, der han skulle gå ombord.
Likaledes var det stilla i Kämpestads prestgård, der
Mäster Lars gick ensam försänkt i tankar af och an i
hvardagsstugan, ty hans hustru och dotter hade åter
lemnat honom, för att i junker Carl Ulfssons sällskap
färdas till Söderköping, dit allt manskap och alla far-
tyg, som stode under hans befäl, voro uppbådade att
ammanstöta. På alla vägar och stigar var det lifligt,
ty från alla håll kommo väpnade män och qvinnor och
ft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
