- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Andra delen /
199

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Omvändelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

de samla-sina fänikor, men tyst, utan allt buller, så som
om de. ginge livar och en alt möta sin käresta. Ingen
trumma får röras, intet befålsord talas högt, och hvar
och en: begifver sig, när han är Klädd och väpnad,
utföre: höjden, och infinner” sig nerc i dalen, så att fi-
enden icke märker någon rörelse uppe i lägret, när det:
blifver dager. Vi skola söka att komma öfver honom
som en tjuf om natten.»

»Gudskelofi» ropade Carl med en hos honom ovanlig:
liflighet. »Den ädle herrns bud skola genast blifva
verkställda» Han skyndade ut. :

Stridsbudet var så välkommet för alla, att det icke;
blott med den högsta glädje och skyndsamhet åtlyddes,
utan Biger äfven måste avvända allvarliga tillsägelser,
för att bindra, det icke lägret, jemte härens tross och:
förråder, lemnades alldeles: obevakade,. emedan hvar och :
en ville taga del i den: förestående drabbningen. Allt
tilgick så tyst, men tillika med sådan ordning, att’
ännu före solens uppgång var hären samlad och upp-
ställd nere i dalen. Utposterna indrogos’ och befallning
gaf$’ till uppbrott.

Carl, som anförde den första träffen, häde ställt sig
sjelf i spetsen för en liten tropp, bestämd: att öfverra-
ska Tawasternes förpost. En liten slätt låg likväl
emellan denna och den svenska styrkan, hvarigenom
Finnarne blefvo: varse dess anryckande och hunno:sätta-
sig till motvärn. Detta var dock alltför svagt emot
de kristnes påträngande. Fienden märkte det äfven,
och icke många hugg hade vexlats, förrän han grep till:
flykten, qvarlemnande flera döda och sårade samt några
fångar. Dessa sistnämnda lät Carl Ulfsson föra till sig
och frågade hvar deras landsmäns hufvudstyrka be-
hon: sig? .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:49:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/2/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free