Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Omvändelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
»Hela vår stam,» svarade en af dem, »är nu sam-
lad vid Kyrönkoskis strand, att offra åt Turrisas, som
dertill skänkt dem ett utsökt byte. Under den heliga
stunden skyddar guden dem och betäcker dem med
sin sköld, så att ingen fiende kan träffa dem, om han
än hade örnens vingar och lodjurets ögon.»
Betagen af en sorglig aning, sade Carl:
»Den fångne skulle ju icke mördas af eder förrän
vid middagstiden ?»
nJa,» svarade fången, »så var det ämnadt, men den
vise Tiakkan hade under natten fått en annan tillsägelse
från guden, att han hungrade och ville hafva sin spis
redan vid morgonväkten.»
" »Vi komma då för sent!» ropade Carl bleknande;
»men,» tillade han med blixtrande ögon, »dock icke
för sent till hämd!» Han lät troppen göra halt och
återvände i sporrstreck till jarlen. Med lågande blic-
kar, skälfvande i alla lemmar och knappt hörbar stäm-
ma, ropade han emot honom:
»Han dör för mig, han är kanske redan söndersliten
af vilddjuren! Gif mig alla våra ryttare, och låt mig
skynda förut! Han dör! Han dör! Och jag!»
En ström af tårar gaf hans hjerta någon luft, och
han började andas lättare.
»Jag kunde nog tro det,» sade Birger, »att det för-
dömda packet icke skulle gifva sig tid till middagen.
Tag alla våra ryttare, frände, och Gud och Sankt Erik
vare med eder! Jag kommer efter med hären så fort
vi kunna»
Snart var den beridna troppen samlad, Den var:
ieke talrik, men det var kärnan af hären, ridderska-
pets blomma, och alla fröjdade sig öfver att få strida
under Carl Ulfssons befäl. Och nu bar det af i
had
’
å
in
Mim
ade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>