Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den Nykristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Vv.
Den Nykristna.
Herberts tillfrisknande fortgick väl oafbrutet, men
långsamt, och innan han så vida hemtat krafter, att
han utan stöd förmådde gå omkring i rummen, hade
vintern redan inbrutit. Under dess långa aftnar, hvil-
ka samlade de tre vännerna omkring brasan, började
han gifva Illina undervisning i kristna läran. Hon
afhörde honom med uppmärksamhet och gjorde frågor
öch invändningar vid allt hvad hon fann otydligt eller
rent af obegripligt, hvilket ej var litet. Sålunda för-
mådde hon ej fatta, huru Gud kunde vredgas på men-
niskan för de svagheter, som lågo redan i hennes na-
tur, denna natur, som han sjelf skapat sådan; huru
äfven det menlösa barnet och den dygdigaste man eller
qvinna, som aldrig uppsåtligen föröfvat något brott,
likväl icke voro fritagna från denna vrede, och huru
han kunde vilja döma dem till evig förtappelse derföre,
alt de icke voro bättre, än ban gifvit dem visbet och
krafter att vara. Deremot fröjdade hon sig åt Frälsa-
rens gudomliga sjelfuppoffring, bon tillbad villigt och
andäktigt den höge Medlaren, som klädt sig i en dödlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
