Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den Nykristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
skepnad, för att, bekajad med all jordens kropps-
liga bräckligbet, förenad med den himmelska Andens
oändliga makt, göra denna underdånig kroppen och
frivilligt genomgå alla de lidanden, den smälek och
förnedring, hvartill förföljarne och deras bödlar kunde
bringa honom, endast för att dermed försona sin för-
törnade Fader och hembära bans vrede detta oskatt-’
bara offer. Det var en skön, en gudomen värdig tanka
att, sjelf utan fel, än mera, utan synd, åtaga sig straf-
fet för hela verldens synder; men buru hans Fader’
kunde vilja emottaga detta offer, det begrep hon icke.
Stundom ville hon i den stränge Fadern se en annan
Ukko, som, oblidkelig och hämdfull, slungade straffets
blixtar på de svaga menniskornas hufvuden, hvilka
alla ban behandlade såsom troll och vanskapliga jettar.
Ukko, mente hon, var dock mildare, ty ban förfor så
endast emot sina och menniskoslägtets fiender. I Sonen
trodde hon sig finna ett slags Wäinämöinen, en god-
hetens, kärlekens, försonligbetens och sångens gud,
men skönare, älskligare än den gamle, och hans tårar
öfver jordens slägte och dess brister jemförde hon med
de tårar af rörelse, Wäinämöinens egen sång framloc-
kat ur hans gudaögon.
Serdeles bebag fann hon i den heliga jungfruns före-
teelse. Att hafva blifvit välsignad med den öfversvin-
neliga äran, att gifva Gud sjelf den skepnad, han be-
hagat antaga, att sålunda vara upphöjd öfver alla mensk-
liga vilkor, all timlig makt och storhet, men likväl
from och ödmjuk i sitt bjerta och ömsint och delta-
gande för menniskornas brister och elände, föra deras
talan inför Allmaktens thron och medla för dem, när
den eviga rättvisan fordrade sträng tillgodogörelse;
detta syntes henne så ädelt, så högt och tillika så rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
