- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Tredje delen /
150

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den Nykristna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

lutade mot bröstet, ur hvilket djupa suckar ofta upp-
stego, och någon sorg syntes trycka hans sinne. Dagen
före afresan syntes han icke vid bordet, och en tjenare
sade, alt en påkommen sjukdom qvarhöll honom i sin
kammare. Herbert och Illina skyndade genast dit, och
funno honom liggande på sängen.

»Dömen icke för strängt öfver den gamle, som blif-
vit barn på nytt,» sade han. »Jag känner, att, då jag
skiljes vid eder, skiljes jag vid lifvets sista fröjd. Hade
ni aldrig besökt mig, så skulle mina dagar framskridit
tröga, men i samma graflugn, som förut under så mån-
ga år. Med eder väcktes jag till nytt lif, ty jag lärde
känna två menniskor, och det var så länge sedan nå-
gon dylik mötte mig på min väg, och aldrig någon,
som tillhörde mig, sedan hon togs ifrån mig och hen-
nes dotter gafs åt afgudapresten. Nu har blodet åter
börjat flyta lätt i mina ådror, värmen har återkommit
till mitt stelnade hjerta och i mitt hufvud vexte friska
tankar. Med eder bortgång skall hjertat åter förfrysa
och bjernans kamrar tillsluta den öppnade dörren.
Ännu en gång, dömen icke strängt öfver mig för det
jag är för svag alt bära den sorgen!»

»Du skall icke behöfva bära den, fader,» ropade Her-
bert, »ty vi skiljas ej ifrån dig! Den fader, hvars
namn jag bär, gaf mig det lekamliga lifvet; du gaf mig
icke endast det tillbaka, då det var nära att fly, du gaf
mig äfven själens lif. Vill och kan du icke öfvergifva
din borg och följa oss ut i verlden — och bevare mig
Gud ifrån att dertill söka öfvertala dig! — så blifva vi
qvar hos dig, ty der jag är, der vet jag att Illina äf-
ven vill vara.»

»Gudskelof att jag får stanna här!» sade Illina glad.
»Om jag kunde känna någon smärta i dessa dagar, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 23:04:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/3/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free