Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
de olika slagen af transporteradt gods och godsets transportvägar, som äro
af grundläggande betydelse; ospecificerade godssiffror ha ett stort trafik-
tekniskt värde men lämna mycket ringa belysning af järnvägarnas förhål-
lande till olika näringsgrenar.
De allra viktigaste uppgifterna synas nästan vara sådana som i
detalj
uppvisa varornas vandringar, hur mycket af hvarje särskildt godsslag som
hvarje station afsänder till hvarje annan plats inom eller utom landet;
först med en sådan statistik kan man pålitligt bedöma järnvägarnas ome-
delbara verkningar och lära känna handelsvägarna, å ena sidan hvarje
handels- och produktionsorts omedelbara afsättningsområde och å andra
sidan det område som förser hvarje ort med dess behof. En framställning
af handelns vägar är icke alltför svår, då det gäller utbyte länder emellan,
emedan varorna då passera minst en gräns där de föras till boks, vanligen
två gånger, dels som export och dels som import. Sålunda ha statistikerna
och äfven nationalekonomerna tullmurarna att tacka för ett ovärderligt studie-
material; och det är icke tvifvel om att ifall vi hade kvar »lilla tullen»,
skulle den inre handeln framstå helt annorlunda än nu i statistiken och
därmed äfven i allmänna medvetandet. Men denna brist kan med afse-
ende på handelns alla viktigaste delar fyllas
— t. o. m. mer än fyllas
—
genom en transportstatistik som fullständigt redogör för varornas vandrin-
gar. En sådan statistik skulle emellertid för ett stort järnvägsnät vara af
ett oerhördt omfång och kan därför ej komma i fråga annat än på sin höjd
med långa mellantider. Den svenska järnvägsstatistiken har hittills ej med-
delat några sådana uppgifter, ehuru 1905 års stora specialenquéte, som
ännu är långt ifrån afslutad, möjligen kommer att lämna viktiga bidrag
af detta slag. Under statsbanornas tidigare år meddelades en ytterligt
skrymmande statistik som visade bl. a. hvarje stations trafik till och från
hvarje annan station (men med godstrafiken ospecificerad); 1874 fick emel-
lertid denna statistik med rätta försvinna. Bergslagsbanan och några andra
enskilda banor lämna åter numera liknande uppgifter, ehuru mycket mer
praktiskt ordnade, och erbjuda därför rätt goda möjligheter att följa de
olika varornas vandringar, ehuru varuslagen ej heller där äro specificerade i
de tabeller som visa stationernas inbördes trafik.
Hvad nu beträffar statsbanornas statistik, är dess otillfredsställande skick
för äldre tider ganska allmänt erkändt, ehuru sådana fel som nu kunna
rättas torde ha blifvit korrigerade i den bearbetning af statistiken som A.
d’Ailly meddelat till »Statens järnvägar 1856—1906», där största delen af
statsbanestatistiken blifvit föremål för en mycket värdefull tabellarisk och
grafisk behandling. Godsslagsstatistiken tar sin början i
Trafikstyrelsens
första berättelse (1862) och får redan 1865 en ganska tillfredsställande an-
ordning, med specifikation på 18 varuslag (frånsedt lefvande djur) afsända
från och ankomna till hvarje station (ehuru som nämndt ej hvart, resp. hvar-
ifrån), äfvensom sammanfattningar och — mycket viktigt
— medeltransport-
längder för några varuslag. Frånsedt en utvidgning af uppgifterna om medel-
transportlängderna undergick godsslagsstatistiken sedan ingen nämnvärd
reell ändring före 1894, ehuru gruppernas antal 1879 ökades till 19 (genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
