14 genom jämförelsevis lätt flyttbara hållplatser, lastplatser och sidospår samt den särskildt i Norrland ganska betydande linjelastningen.^ Slutligen kan det tänkas en negativ inverkan på de socknar som ej äro stationssocknar, i det befolkningen dragés därifrån till stationssocknarna; och äfven detta synes vara af intresse att få utrönt. En järnvägs trafikområde sträcker sig emellertid vanligen betydligt utan- för de omedelbart berörda socknarna. Områdets omfattning beräknas ofta till 2—3 mil på hvardera sidan om banan, men i verkligheten kan man svårligen fastställa någon allmängiltig rayon, då dels orternas trafikförhål- landen (vägar, möjlighet till vattentransport o. s. v.), dels varornas transport- duglighet äro i högsta grad växlande. ^ Så till exempel mottager Gnesta för järnvägstransport landtbruksprodukter från ett område med en radie af minst 3—3V2 i^iil? medan träkol ej tål längre axeltransport än 1 —IY2 rnil och slutligen en transport på Y2 ^^ till stationen anses alltför lång då det gäller kalk i Västergötland.^ I en undersökning som spänner öfver 22 af Sveriges 24 län har det därför ej ansetts möjligt att uppvisa verkningarna för mer än själfva järnvägssocknarna, i synnerhet som allt flera andra fak- torer (andra banor o. s. v.) ingripa störande på resultatet, ju mera området utsträckes. Det omedelbara materialet för undersökningen är då gifvet. Emellertid vore det ett missgrepp att studera järnvägssocknarnas befolkningsutveckling fur sig själf, att t. ex. där vänta en större genomgående folkökning. Som man kan finna af den vid sid. 17 intagna kartan, kännetecknas nämligen den syd- och mellansvenska landsbygden af folkminskning eller stillastående under det sista halfva århundradet, och mot bakgrunden häraf måste järn- vägssocknarnas utveckling ses. Först genom att undersöka, om dessa socknar inneha någon förändrad andel af folkmängden i det större område dit de höra får man en aning om järnvägarnas betydelse i deras utveckling. Det normala är gifvetvis att de utvecklats alldeles i jämbredd med hela det ifrågavarande större området — att deras andel däri är oförändrad — och hvarje förskjutning i deras relativa betydelse är värd uppmärksamhet. Den enda möjliga me- toden är därför att alltigenom röra sig med relationstal, något som icke kan undgå att högst betydligt försvåra både undersökningen och uppfattningen af dess resultat, men som å andra sidan sj^nes ge en säker grund att bygga på. Såsom det större området — det andra ledet i jämförelsen — har tagits respektive läns landsbygd. Häradena måste obetingadt anses alltför små för detta ändamål. En jämförelse mellan socknarna i fråga och de större eko- nomiskt homogena områden dit de höra skulle däremot haft åtskilligt för sig, men den skulle ha stött på alltför stora svårigheter och dessutom varit ' Jfr nedan 35. ' Jfr en af förste aktuarien vid Kungl. Järnvägsstyrelsens statistiska kontor (dr K. Key- Aberg) uppgjord plan för statistiska utredningar vid ifrågasatta n3'a järnvägsanläggningar, fogad till statsverkspropositionen för 6:e hufvudtiteln 1905 punkt 43 ss. 328 f. ^ Enligt uppgifter från stationsbefälet i Gnesta och Odensberg samt nedan s. 101 n. 3 cit. källor.