- Project Runeberg -  Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling /
16

(1907) [MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Railroads, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Folkmängdsuppgifter för fyra perioder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16
Att utsträcka undersökningen till alla järnvägslinjer skulle däremot vara
meningslöst med den metod som här användts, ty då skulle socknarna omkring
hvarje bana, äfven den yngsta och obetydligaste, ställas mot hela det öfriga
länet, däri inbegripet alla andra järnvägars område. Däremot kunde det
tänkas att — ungefär såsom den danska Statens statistiske Bureau gjort i en
nyligen utgifven undersökning^
— jämföra folkökningen för hvarje tioårs-
period å ena sidan i alla järnvägssocknar, å andra sidan i alla andra socknar
inom länet eller landet. Men äfven detta kan ej undgå att ge en felaktig
bild af järnvägarnas inflytande^ ty områden som ännu i
dag sakna järn-
väg måste antas i de flesta fall ha sämre naturliga förutsättningar än det
öfriga landet, hvadan jämförelsens båda led bli föga jämförbara.
För att komma till klarhet om utvecklingen af de berörda områdena
behöfvas folkmängdsuppgifter för fyra olika tidpunkter. För det första är
det af vikt att veta hur socknarna i
fråga utvecklats före järnvägsanlägg-
ningen; ty om de redan dessförinnan befunnit sig i relativ uppgång, inne-
bär ej en fortsatt lika stark uppgång att någon ny faktor gjort sig gällande.
Första kolumnen upptar därför folkmängden tjugo år före järnvägsanlägg-
ningen. Andra kolumnen gäller tiden för byggnadsarbetets början på linjen
i fråga, och den relativa ökningen eller minskningen mellan dessa två ko-
lumner visar hur området utvecklade sig före järnvägens tid. Tredje ko-
lumnen gäller tidpunkten för trafikens början; förhållandet mellan denna
och föregående kolumn belyser alltså frågan om själfva bananläggningens,
hyggnadsperiodens, inflytande.
^
Slutligen meddelas i
fjärde kolumnen folk-
mängdsuppgifterna för den 31 december 1905.^ Jämförelsen mellan tredje
och fjärde kolumnerna utgör undersökningens kärnpunkt, ty af utveck-
lingen mellan banans öppnande och nuvarande tid, under trafikperioden,
skola själfva järnvägsdriftens verkningar framgå.
I anmärkningar till tabellerna redogöres i
detalj för bristerna i detta
material. Betänkligast är kanske, att de ganska talrika rektifikationer af
sockengränserna som ägt rum under årens lopp i de flesta fall måst lämnas utan
afseende, därför att de öfverflyttade områdenas folkmängdssifFror äro okända.

*


BefolkningsfoTholdene i Danmark i del 19. Aarhundrede (Statistisk Tabelvserk 5. R.,
Lit. A, Nr. 5). Kbhvn (dec.) 1905. Tab. U.

Någon skulle kanske anse att byggnadsperiodens början borde räknas från stakningcn
eller åtminstone från beshilet om (resp. koncessionen för) bananläggningen, emedan den blif-
vande linjen redan så tidigt kan tänkas börja kasta sin skugga framför sig. En sådan under-
sökningsmetod stöter emellertid på oöfverstigliga praktiska svåriglieter, af det skäl att stak-
ningar ofta företagas för en mängd alternativa sträckningar (för Norra stambanan norr om
Upsala voro exempelvis 31 olika linjer föreslagna, Rydfors i S. J. I 127) och äfven tidpunk-
terna för de definitiva besluten om statsbanelinjerna äro mycket sväfvande (se t. ex. Rydfors
i S. J. I 99, 129; 139 f., 144. 154 f.). En sådan metod skulle alltså föra ut i
hopplös sub-
jektivitet och förvirring. Äfven om en verkan skulle kunna spåras redan under denna för-
beredelsetid till bananläggningen, är detta för öfrigt af mindre vikt att få uppvisadt, eftersom
den här använda, kortare perioden (den egentliga byggnadsperioden) i så fall kommer att visa
tendensen i
skärpt gestalt.

I midten af april 1907 utkommo folkmängdsuppgifterna för den 31 dec. 1906 — som
man lätteligen inser alltför sent att kunna läggas till grund för de vidlyftiga uträkningarna i
detta kapitel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free