Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Kartornas innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Tidpunkterna för bananläggningens och trafikens början ha ej alltid kunnat
noggrant iakttagas, utan något så när stora bandelar ha måst sammanslås
under gemensamma årtal för att ej materialet skulle sönderstyckas i en
grad som gjorde det oanvändbart.^
Det är ej meningen att förneka, att befogade invändningar kunna göras
emot både materialet och metoden för denna undersökning; men den
följande bearbetningen af tabellerna torde ge ganska god ledning för att
bedöma resultatens vederhäftighet. Att i detta kapitel uttömma tabell-
materialet vore dock ej lämpligt, eftersom det skulle tvinga till en diskus-
sion af järnvägarnas inflytande på de olika näringsgrenarna
— något som
blir en senare fråga.
Till denna så vidt möjligt vetenskapHgt bindande framställning, som söker
medtaga alla inverkande och borteliminera alla störande faktorer, har äfven
lagts en mera åskådlig, men också mindre stringent behandling i kartform.
De två kartorna (den första vid denna sida, den andra vid sid. 47) visa
folkökningen på Sveriges landsbygd efter socknar under fyrtioårsperioden
1866—1905, alltså från tidpunkten för den första stora emigrationens bör-
jan; hvarvid den första kartan gäller Sverige söder om Dalälfven och den
andra området omkring norrländska Tvärbanan. Till grund för kartorna
ligga ytterst folkökningssiffrorna under fyrtioårsperioden, uträknade efter
samma primärmaterial som användts för bilaga 1. Ett exemplar af Selanders
atlas öfver Sverige (i svarttryck) har därnäst fullständigt färglagts sockenvis i
en sexgradig färgskala (fyra grader för folkökning och två för folkminsk-
ning), hvarefter slutligen figurerna transponerats (ej förminskats) till de kar-
tor i arbetets format, som här föreligga. Färgskalan är densamma som
kommit till användning vid det under de sista åren utarbetade jordbruks-
statistiska kartverket (i
dess befolkningsstatistiska del); men medan detta
senare visar utvecklingen efter hårad (för perioden 1861 —1900), utgör det
föreliggande materialet såvidt bekant den första kartografiska framställnin-
gen af landsbygdens befolkningsutveckling socknevis. ^
Själfva originalkartan,
som är Kungl. Järnvägsstyrelsens egendom, visar mycket åskådligt utveck-
lingen af landsbygdens minsta folkmängdsenheter, ehuru detta ej kunnat
komma lika tydligt fram i de här intagna kartorna i liten skala. Beträf-
fande dessa kartors betydelse för den föreliggande uppgiften bör märkas,
att de ej visa utvecklingen under trafikperioden utan under en gemensamt
för hela landet bestämd tidrymd oberoende af de olika banornas ålder,
hvarjämte de många relationerna till andra faktorer naturligtvis ej kunnat
komma fram i en grafisk framställning.^
’
I
anmärkningar till tabellbilagan redogöres utförligt för källorna till denna undersökning,
äfvensom mera i
detalj för de regler som följts vid materialets behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
