Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
De högre absoluta talen ha här tillåtit en starkare uppdelning af mate-
rialet än beträffande länssummorna, och det visar sig genast, att de all-
männa utvecklingstendenserna äro desamma som i tabellerna efter länssum-
mor. Detta gäller ej blott siffrorna för hela materialet eller dess hufvud-
delar, utan samma resultat återfinnas vid bana efter bana. Byggnadsperiodens
siffra är i hvarje kolumn i hvarje tabell med endast ett undantag högre än
för perioden före järnvägen och med endast tre undantag högre — vanligen
betydligt högre — än under trafikperioden. Stationssocknarna visa en be-
tydlig ökning för trafikperioden jämförd med perioden före järnvägen, som
vanligt med undantag för Norra stambanan samt för Västkustbanan. Detta
är af särskildt intresse, emedan det visar att uppgången under trafikperioden
ej är inskränkt till de större stationssamhällena, utan sträcker sig till flertalet
stationssocknar. Socknarna utan station, som för de fyra äldsta stambanorna
före järnvägen visa nästan alldeles samma läge som stationssocknarna (resp.
40,9 och 41,7), springa undantagslöst upp under byggnadsperioden för att
sedan med endast två undantag sjunka till sin lägsta nivå under trafik-
perioden. Särskildt slående är detta vid den eljest föga betydelsefulla Väst-
kustbanan,
^
där järnvägens bakvända inverkan på de stationslösa socknarna
framträder allra mest paradoxalt (med uppgång från 43,8 % före järnvägen
till normalsiffran 50,0 % underbyggnadsperioden och fall därifrån till 18,s %
under trafikperioden).
— Motsatsen mellan de fyra äldsta stambanorna
å ena sidan och Norra stambanan å den andra framträder också med full
tydlighet; mellersta och södra Sveriges stambanor ha låga
— »subnormala»
— siffror före järnvägen, men höga under trafikperioden, och Norrlands
tvärtom, hvilket uppenbarligen innebär, att dessa tabeller .slående bekräfta
den efter föregående metod konstaterade ohkheten i
utveckling för landets
två olika delar ej blott under trafikperioden utan äfven under perioden
före järnvägen.
^
Sålunda ha resultaten fått en ny och en mycket kraftig bekräftelse.
Emellertid finner man också utan svårighet olikheten mot den föregående
metodens resultat. De mindre socknarna utan station väga så tungt i
våg-
skålen att, då man håller sig till siffrorna för hela nätet, visa endast sta-
tionssocknarna en uppgång för trafikperioden jämförd med perioden före
järnvägen. Gruppen samtliga järnvägssocknar visar en svag nedgång, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
