Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Järnvägarnas förhållande till den inre omflyttningen och till utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
slående synes detta vara i Jämtland, såsom den nedan s. 47 meddelade
statistiken antyder.
^
Och tänker man på landet som helhet, blir nyttan af
järnvägen ännu sannolikare men också ännu omöjligare att bevisa med
vederhäftiga siffror.
De intagna kartorna, särskildt den förra, synas ge en åskådlig bild af
de resultat som texten anger, och någon vidare förklaring af deras utseende
torde därför vara obehöflig.
Mycket af hvad som nu sagts om järnvägens attraktionsförmåga är i
verkligheten ett bevis för dess inverkan på omflyttningen. Detta är dock ej
så att förstå, som skulle järnvägarna sätta folk i stånd att flytta eller fram-
kalla en lust att flytta, utan så, att järnvägarna genom de nya möjligheter
de skapa eller väntas skapa draga folk till sin niirmaste omgifning.
Det vore onekligen en uppgift af största intresse att studera sammanhan-
get mellan järnvägarna och den inre omflyttningen, i
synnerhet som detta
sammanhang är föremål för ganska delade meningar. Men materialet sviker
här. Omflyttningssiffror för socknarna finnas öfver hufvud icke offentlig-
gjorda, och årssiffrorna äro, i den mån de finnas till, sannolikt ej vidare
pålitHga; en bearbetning af de otryckta, sannolikt värdefulla lioårssiffrorna
— som ej lämpa sig särdeles väl för denna undersökning
— skulle kräfva
en mycket stor afhandling för sig själf.
^
Hvad åter städerna beträffar äro
uppgifterna visserligen tryckta, men årssiffrorna äro i
hög grad opålitliga,
och tioårssiffrorna ge knappast något bidrag till belysning af järnvägarnas
inflytande. Af dessa skäl har all själfständig behandling af omflyttnings-
frågan här lämnats å sido och all folkökning eller folkminskning tagits som
en helhet. Emellertid är det utan vidare klart, att den allmänna uppgången
under byggnadsperioden i hufvudsak måste bero på inflyttning, då nativi-
teten ej kan ändra sig så hastigt; och äfven eljest är en plötslig folkökning
utan tvifvel vanligen att tillskrifva inflyttning. På den viktiga frågan hvar-
ifrån denna inflyttning kommer kan däremot ej lämnas annat svar än det
som framgår af nedgången i de stationslösa järnvägssocknarnas folkmängd
— hvilka sålunda under trafikperioden otvifvelaktigt lämna en ansenhg kon-
tingent af tillströmningen till stationssocknarna och framför allt stations-
samhällena.
En ännu svårare fråga är järnvägarnas inverkan på utuandringen. Det
har redan antydts, att järnvägarna åstadkomma omflyttning ej genom att
skapa flyttningslust, utan genom att öppna nya möjligheter; och om detta
är sant, har man ej anledning att vänta emigration såsom en följd af de
nya kommunikationsmedlen. Den närmare analys som i det följande med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
