Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Utvecklingen för olika banor. Västra stambanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
delas beträffande några begränsade områden^ — järnvägssocknarna i Älfs-
borgs och Värmlands län — tyder ej heller på ett sådant resultat, utan
tvärtom på en alldeles motsatt inverkan. Järnvägen utöfvar en dragnings-
kraft, som inom järnvägsområdet åtminstone till en början till stor del neu-
traliserar eller öfvervinner utvandringens lockelse sådan denna gör sig gäl-
lande i länets öfriga delar — man skulle kunna säga, att en del af befolk-
ningen flyttar till stationssocknarna i stället för till Amerika. Men de an-
förda exemplen äro visserligen alldeles för få att tillåta kategoriska eller
allmängiltiga slutsatser, om sådana eljest vore tillåtliga beträfi"ande en så
invecklad företeelse som emigrationen.
Det återstår ännu att förklara ett af resultaten ur de föregående tabel-
lerna, nämligen olikheten i
utveckling för olika banor. För detta ändamål
och för att öfver hufvud få en åskådlig och riktig bild af utvecklingen är
det emellertid nödvändigt att upptaga och följa de olika linjerna hvar för
sig, att lämna ett slags fortlöpande kommentar till tabellerna i
bilaga 1.
Detta är hvad som nu följer
— icke såsom ersättning för ett studium af
själfva tabellerna, utan som en komplettering däraf. I utvecklingen af ta-
bellernas rader för »procent af länets landsbygd» har man vid första ögon-
kastet undersökningens omedelbara resultat, som i
regeln ej upprepas här
i texten.
VÄSTRA STAMBANAN.
Siffrorna för Stockholms län äro i det hela föga användbara sådana de
te sig i tabellens summor på grund af det alldeles förvillande inflytande
som Stockholms närhet utöfvar på Brännkyrka socken. Emellertid märkes
den starka absoluta och relativa folkökningen under byggnadsperioden, som
sträcker sig öfver alla socknar utan undantag och som utgör 10,9 % på 6
år, mot knappt 3,4 X för landsbj^gden som helhet.
Södermanlands län lämnar däremot ett viktigt bidrag till belysning
af järnvägens inflytande redan på grund af Västra stambanans ålder och
dominerande ställning i länet.
En undersökning uppenbarar genast ett utprägladt exempel på det van-
liga förhållandet mellan stationssocknar och öfriga socknar. Medan stations-
socknarna visa fullständigt relativt stillastående före järnvägen, men en af-
sevärd relativ uppgång under trafikperioden, är förhållandet alldeles omvändt
för icke-stationssocknarna : relativ uppgång före järnvägarna mot stark rela-
tiv nedgång under trafikperioden. Järnvägens tillkomst har alltså medfört
en fullständig omkastning af förhållandena, men de nedgående socknarna
utan station äro dock alltför betydelselösa att hindra att järnvägssocknarna
som helhet stiga under trafikperioden.
Stationssocknarnas folkmängd har under trafikperioden vuxit med 45 X
(på 44 år), medan länets landsbygd som helhet endast ökats med ungefär
hälften (23 %). Om man från klumpsiffrorna öfvergår till de särskilda sock-
narna, visar det sig, att ökningen framför allt gäller tre socknar: Flen, hvars
folkmängd nära tredubblats. Stora Malm, som mer än fördubblat sin befolk-
^
Nedan 39 f., ii, 51 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
