Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Utvecklingen för olika banor. Västra stambanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ning, och Frustuna, som nästan fördubblat sin. Alla tre utmärkas af be-
tydande stationssamhällen — respektive Flen, Katrineholm och Gnesta; och
dessa stationssamhällens nuvarande folkmängdssiffra är ej mycket mindre
än ökningen i de olika socknarna under trafikperioden.
^
Af de två sock-
nar som därjämte utmärkas af relativ folkökning under trafikperioden står
tillväxten i den ena (Hyltinge) utan tvifvel i samband med Sparreholms
utveckling.
I Södermanlands län äro alltså stationssamhällena af afgörande betydelse
för järnvägssocknarnas utveckling; järnvägens tendens att skapa stadsbygd
framstår här synnerligen tydligt. Västra stambanan går genom en utpräglad
jordbruksbygd och skogsbygd, långt ifrån länets städer och i hufvudsak utan
förbindelse med dess dominerande metallindustri, men har i denna bygd
lyckats skapa en rad viktiga medelpunkter för både boskapsskötsel, mejeri-
handtering och trävaruindustri, så att dess område som helhet befinner sig
i
mycket god uppgång.^
Örebro län erbjuder ej samma intresse som Södermanlands, därför att
Västra stambanan hvarken i ålder eller läge intar någon behärskande ställ-
ning i länet. Den relativa uppgången för stationssocknarna är visserligen
god, men proportionsvis ej starkare än före järnvägens tid, så att något in-
flytande från stambanan, skild från öfriga banor, svårligen låter sig leda i
bevis. Stationssamhällenas betydelse för deras resp. socknar — Hallsberg
för Hallsbergs och Kumla socknar samt Laxå för Bodarnes socken — är ej
heller fullt klar, af det skäl att Hallsberg till ej ringa del är bebyggdt utan-
för municipalsamhällets fastställda område, hvadan dess verkliga folkmängd
ej är bekant.
Skaraborgs län ger liksom Södermanlands möjlighet att bedöma järn-
vägens inflytande på en jordbruksbygd; men det är dock den skillnaden
att industrin i den mån den förekommer i Skaraborgs län befinner sig i
kontakt med stambanan, nämligen först trämasseindustrin i Mariestad och
Vadsbo härad, vidare — ehuru det ej kommer till synes i sockenstatisti-
’
Ehuru stationssamhällena behandlas för sig själfva längre fram, meddelas här siffrorna
ill belysning:
Flens sockens folkökning 1862—1905 1,473
Flens municipalsamhälles folkmängd ^’/u 1905 1,325
Socknens folkökning utanför stationssamhället + 148
Stora Malms sockens folkökning 1862—1905 3,579
Katrineholms municipalsamhälles folkmängd *7n 1905 3,464
Socknens folkökning utanför stationssamhället + 115
Frustuna sockens folkökning 1862—1905 1,330
Gnesta municipalsamhälles folkmängd "/,, 1906 966
Socknens folkökning utanför stationssamhället + 364
Fullt exakta resultat äro omöjliga att uppnå, då man ej känner folkmängden före järn-
vägens tid på den plats där stationssamhället uppstått.
’
De i denna afdelning förekommande uppgifterna om olika trakters och samhällens eko-
nomiska förhållanden bygga i hufvudsak på Sveriges Handelskalender (XXVIII, 1906, Sthlm
1906) jämförd med [K. Key-Åberg] Sveriges industrikalender (3:e uppl. Sthlm 1901) och K.
Key-Äberg Sveriges industri (Ekonomisk Tidskrift I, 1899, 329—54, 388—408, 426—461).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
