- Project Runeberg -  Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling /
40

(1907) [MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Railroads, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Utvecklingen för olika banor. Västra stambanan - Södra stambanan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40
landsbygd som helhet är resultatet af de sista 45 åren en folkminskning på
nära 5 %.
Men häremot svarar för Västra stambanans stationssocknar en folkökning
på 13,7 X och följaktligen en afsevärd ökning i relativ betydelse. Och järn-
vägens inverkan blir desto mera uppenbar då man ser, att samma socknar
före järnvägens tid företedde en relativ nedgång, proportionsvis hälften så
stark som den följande uppgången; af länets 8 stationssocknar visade 7 rela-
tiv nedgång före järnvägens tid, medan under trafikperioden blott 3 visa rela-
tiv nedgång och 5 visa uppgång. De öfriga järnvägssocknarna, socknarna utan
station, visa noggrant motsatt utveckling, så att järnvägen äfven här kastat om
förhållandena; men lika litet här som i föregående län kunna de små sock-
narna utan station förhindra, att järnvägssocknarna som helhet visa stark
relativ uppgång.
Ökningen i stationssocknarna tillhör väsentligen tre socknar: Herrljunga,
Lerum och Kullings-Sköfde. Af dessa kommer Herrljunga i alla afseenden
främst (ökning 250 X), hvilket helt och hållet är att tillskrifva stationssam-
hället, som numera lär innehålla ungefär två tredjedelar af socknens folkmängd.
^
Häraf kan man sluta, att befolkningsagglomerationen äfven i
Älfsborgs
län spelar hufvudrollen, men att området som helhet gått framåt i
jäm-
förelse med länet, något som är särskildt anmärkningsvärdt i betraktande
af att alla i
någon mån industriella områden ligga i den andra vågskålen.
Något tecken till att järnvägens närmaste omgifning skulle ha påverkats till
utflyttning visar alltså ej Västra stambanan, utan tvärtom motsatsen.^ Längre
fram skall äfven Bergslagsbanans inflytande i länet belysas.
Vid Västra stambanan återstår nu endast Göteborgs län, som är alldeles
värdelöst för den föreliggande undersökningen, emedan de två socknar som
beröras i
verkligheten äro förstäder till Göteborg.
SÖDRA STAMBANAN.
I större utsträckning än någon annan bana har Södra stambanan skapat
stationssamhällen.
Malmöhus lån, som står ojämförligt främst bland alla rikets län i
både jordbruk och industri, borde erbjuda största intresset af dem alla med
afseende på järnvägarnas inverkan. Men just järnvägsnätets enastående tät-
het gör en undersökning nära nog omöjlig, ty nästan inga af kommunika-
tioner oberörda områden finnas till jämförelse med dem, som stå under
järnvägarnas inverkan.
Med en viss öfverraskning finner man då en synnerligen stark också
relativ inverkan från Södra stambanan, som är länets äldsta järnväg. Me-
dan länets landsbygds folkmängd ökats med närmare I7V2 X 1861 —1905,

Enligt uppgift från orten. Alla officiella uppgifter saknas.

*


Man torde ej häller kunna jäfva följande yttrande af landshöfdingen i länet, afgifvet
mot slutet af den första emigrationsperioden: »Den gagnande inverkan som dessa järnvägs-
anläggningar (näml. Västra stambanan samt Borås—Herrljunga och Uddevalla—Vänersborg—
Herrljunga järnvägar) utöfvat på ortens näringslif är oberäknelig.» H Älfsb. län 1866—70 s. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free