Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Södra stambanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
är folkökningen för järnvägssocknarna under samma tid 63 %, och för sta-
tionssocknarna enbart icke mindre än lOöV^ .% ;
och ökningen motsvaras
väl att märka af en icke obetydlig relativ nedgång under tjugoårsperioden
före järnvägsanläggningen. Stambanans verkningar visa sig alltså med den
största styrka trots tillvaron af en hel armé yngre järnvägar.
Folkmängdsfördubbling på mindre än 45 år kan på Sveriges landsbygd
endast betyda en sak, nämligen befolkningsagglomeration, och denna är ock-
så enastående stark i detta fall. Af länets sex stationssocknar ha tre tillsam-
mans fyra stationssamhällen — några af de största i Sverige
— nämligen
Eslöfs köping med dess nästan lika stora »förstad» Västra Sallerup (i Västra
Sallerups socken), Arlöf (i Burlöfs socken) och Hör (i socknen af samma
namn). Dessa nya samhällen äro gifvetvis anledningen till folkökningen i
deras resp. socknar, och de tre återstående stationssocknarna visa ej star-
kare folkökning än landsbygden som helhet. Icke-stationssocknarnas summa
visar som vanligt relativ nedgång, ehuru däri ingår den mycket starkt växande
Lunds landsförsamling. I Malmöhus län är alltså stambanans påvisliga
verkan inskränkt till uppkomsten af de väldiga stationssamhällena; dess
öfriga inflytande försvinner för ögat i länets allmänna utveckling.
Kristianstads lån har i tabellen delats itu, därför att ett uppehåll in-
trädde i
byggnadsarbetet då banan nått Hessleholm. Länet hör till dem,
hvilkas allmänna befolkningsutveckling är mycket otillfredsställande; lands-
bygdens befolkningssiffra är ej mycket högre 1905 än 1860 och lägre nu än
1864. Ehuru länets utveckling sålunda är mycket olik Malmöhus läns, visar
järnvågen ungefär samma verkningar i de två länen, nämligen en stark re-
lativ folkökning, egentligen beroende på uppkomsten af stationssamhällen.
Bland dessa märkes framför allt Hessleholms stora köping (i Stoby och
Vankifva socknar), fullständigt en skapelse af järnvägen; därtill komma
de mycket mindre samhällena Sösdala (i Norra Mellby socken), Hästveda
och Osby (i socknarna med samma namn). Sålunda ha fem af de sju sta-
tionssocknarna verkliga stationssamhällen, och endast en af socknarna visar
icke relativ uppgång under trafikperioden. För den norra delen är emeller-
tid folkökningen under byggnadsperioden ännu mycket starkare än under
trafikperioden
— den är i
själfva verket något nästan enastående: 12 °^ på
fyra år, mot 4,9 %^ för länets landsbygd som helhet, hvilket i sig själf är
en stark uppgång.
Af de två Smålandslänen äger utvecklingen i
Kronobergs län alltigenom
samma prägel som i Kristianstads län. Stationssocknarnas uppgång beror
äfven här i främsta rummet på stationssamhällena: Elmhult (i Stenbrohult
socken), Alfvesta (i Aringsås) och Vislanda (i Vislanda); men uppmarschen
är mycket homogen och står i
påfallande motsats till förhållandet före järn-
vägens tid. Af järnvägens inverkan i länet får man ett godt intryck genom
följande siffror.
Stationssocknarna förete:
före järnvägen: relativ uppgång O socknar, relativ nedgång 6 socknar,
under byggnadsperioden: » » 6 » » » O »
under trafikperioden:
» »5» » »1»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
