41 är folkökningen för järnvägssocknarna under samma tid 63 %, och för sta- tionssocknarna enbart icke mindre än lOöV^ .% ; och ökningen motsvaras väl att märka af en icke obetydlig relativ nedgång under tjugoårsperioden före järnvägsanläggningen. Stambanans verkningar visa sig alltså med den största styrka trots tillvaron af en hel armé yngre järnvägar. Folkmängdsfördubbling på mindre än 45 år kan på Sveriges landsbygd endast betyda en sak, nämligen befolkningsagglomeration, och denna är ock- så enastående stark i detta fall. Af länets sex stationssocknar ha tre tillsam- mans fyra stationssamhällen — några af de största i Sverige — nämligen Eslöfs köping med dess nästan lika stora »förstad» Västra Sallerup (i Västra Sallerups socken), Arlöf (i Burlöfs socken) och Hör (i socknen af samma namn). Dessa nya samhällen äro gifvetvis anledningen till folkökningen i deras resp. socknar, och de tre återstående stationssocknarna visa ej star- kare folkökning än landsbygden som helhet. Icke-stationssocknarnas summa visar som vanligt relativ nedgång, ehuru däri ingår den mycket starkt växande Lunds landsförsamling. I Malmöhus län är alltså stambanans påvisliga verkan inskränkt till uppkomsten af de väldiga stationssamhällena; dess öfriga inflytande försvinner för ögat i länets allmänna utveckling. Kristianstads lån har i tabellen delats itu, därför att ett uppehåll in- trädde i byggnadsarbetet då banan nått Hessleholm. Länet hör till dem, hvilkas allmänna befolkningsutveckling är mycket otillfredsställande; lands- bygdens befolkningssiffra är ej mycket högre 1905 än 1860 och lägre nu än 1864. Ehuru länets utveckling sålunda är mycket olik Malmöhus läns, visar järnvågen ungefär samma verkningar i de två länen, nämligen en stark re- lativ folkökning, egentligen beroende på uppkomsten af stationssamhällen. Bland dessa märkes framför allt Hessleholms stora köping (i Stoby och Vankifva socknar), fullständigt en skapelse af järnvägen; därtill komma de mycket mindre samhällena Sösdala (i Norra Mellby socken), Hästveda och Osby (i socknarna med samma namn). Sålunda ha fem af de sju sta- tionssocknarna verkliga stationssamhällen, och endast en af socknarna visar icke relativ uppgång under trafikperioden. För den norra delen är emeller- tid folkökningen under byggnadsperioden ännu mycket starkare än under trafikperioden — den är i själfva verket något nästan enastående: 12 °^ på fyra år, mot 4,9 %^ för länets landsbygd som helhet, hvilket i sig själf är en stark uppgång. Af de två Smålandslänen äger utvecklingen i Kronobergs län alltigenom samma prägel som i Kristianstads län. Stationssocknarnas uppgång beror äfven här i främsta rummet på stationssamhällena: Elmhult (i Stenbrohult socken), Alfvesta (i Aringsås) och Vislanda (i Vislanda); men uppmarschen är mycket homogen och står i påfallande motsats till förhållandet före järn- vägens tid. Af järnvägens inverkan i länet får man ett godt intryck genom följande siffror. Stationssocknarna förete: före järnvägen: relativ uppgång O socknar, relativ nedgång 6 socknar, under byggnadsperioden: » » 6 » » » O » under trafikperioden: » »5» » »1»