Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Östra stambanan - Nordvästra stambanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
stycken på grund af det långa uppehållet i
banbyggnaden. För bägge styc-
kena påverkas resultatet i hög grad af Norrköpings förstäder, belägna inom
Östra Eneby och Borgs socknar; särskildt gäller detta Östra Eneby, hvars
folkmängd blifvit närmare fj^rdubblad 1866—1905 och mer än tredubblad
1875—1905. Emellertid kan man ej anse järnvägen vara alldeles utan in-
flytande på dessa förstäders utveckling, ty bägge socknarna ha stationer.
Också om man ser bort ifrån Östra Eneby visar sig i norra delen en
mycket stor ökning under trafikperioden, nämligen 4272 % i ett som helhet
nästan fullständigt stillastående län. Detta är att tillskrifva Kvillinge socken
med dess järn- och textilindustri, grupperad omkring Grafversfors och Åby
stationer.
Den södra delen är emellertid betydligt viktigare. Stationssocknarna
visa här en stor ökning redan under byggnadsperioden; under den 31-åriga
trafikperioden 1875—1905, då länets hela landsbygd visar en folkminsk-
ning af IV3 %y är ökningen 3272 % vix^Å bortseende från Östra Eneby
(Borg torde kunna räknas med, då Linköpings förstad S:t Lars är medtagen
bland icke-stationssocknar). De stationslösa järnvägssocknarna uppvisa abso-
lut sedt stillastående och i förhållande till hela landsbygden alltså någon
ökning. I stationssocknarnas ökning ha Mjölby och Boxholms municipal-
samhällen en stor andel, men äro icke ensamt afgörande (KuUerstads socken
synes vara mera påverkad af Pålsboda—Finspångs järnväg än af stats-
banan).
I
Jönköpings län är ökningen omkring Östra stambanan ännu större,
nämligen under trafikperioden drygt 59 X i
stationssocknarna, medan länets
landsbygd som helhet ökats med knappt 4 %’, Detta innebär en väldig
relativ ökning, från 6,9 till 10,5 X af hela landsbygdens folkmängd, en ök-
ning som — ovanligt nog
— är proportionsvis större under trafikperioden
än under byggnadsperioden och desto mer anmärkningsvärd som den mot-
svaras af relativ nedgång under tjugoårsperioden före järnvägen.
Det är endast tre socknar, som här äro afgörande, nämligen Säby, Norra
Solberga och Nässjö, och de två senares framsteg är i högsta grad järn-
vägens verk, såsom lätteligen synes vid en jämförelse med socknar i tabel-
len, som vid järnvägens anläggning voro lika folkrika som de. Nässjö sta-
tionssamhälles betydelse för socknens utveckling är redan behandlad under
Södra stambanan; i
Säby socken är det Tranås köping och Tranås kvarns
municipalsamhälle som representera största delen af folkökningen; i Norra
Solberga är det tydligen främst utvecklingen af tändsticksindustrin i Anne-
berg, som haft samma verkan. Alla dessa socknar och orter utmärkas af
samma industriella skaplynne, nämligen träförädlingsverksamhet, särskildt
snickeri- och tändsticksindustri.
NORDVÄSTRA STAMBANAN.
Slutsiffrorna för Örebro län, som synas tyda på ett ansenligt inflytande
från stambanan, äro i
verkligheten missledande, utom möjligen för bygg-
nadsperioden (1863
—66). Ty frånsedt Bodarne (med Laxå bruks- och sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
