43 stycken på grund af det långa uppehållet i banbyggnaden. För bägge styc- kena påverkas resultatet i hög grad af Norrköpings förstäder, belägna inom Östra Eneby och Borgs socknar; särskildt gäller detta Östra Eneby, hvars folkmängd blifvit närmare fj^rdubblad 1866—1905 och mer än tredubblad 1875—1905. Emellertid kan man ej anse järnvägen vara alldeles utan in- flytande på dessa förstäders utveckling, ty bägge socknarna ha stationer. Också om man ser bort ifrån Östra Eneby visar sig i norra delen en mycket stor ökning under trafikperioden, nämligen 4272 % i ett som helhet nästan fullständigt stillastående län. Detta är att tillskrifva Kvillinge socken med dess järn- och textilindustri, grupperad omkring Grafversfors och Åby stationer. Den södra delen är emellertid betydligt viktigare. Stationssocknarna visa här en stor ökning redan under byggnadsperioden; under den 31-åriga trafikperioden 1875—1905, då länets hela landsbygd visar en folkminsk- ning af IV3 %y är ökningen 3272 % vix^Å bortseende från Östra Eneby (Borg torde kunna räknas med, då Linköpings förstad S:t Lars är medtagen bland icke-stationssocknar). De stationslösa järnvägssocknarna uppvisa abso- lut sedt stillastående och i förhållande till hela landsbygden alltså någon ökning. I stationssocknarnas ökning ha Mjölby och Boxholms municipal- samhällen en stor andel, men äro icke ensamt afgörande (KuUerstads socken synes vara mera påverkad af Pålsboda—Finspångs järnväg än af stats- banan). I Jönköpings län är ökningen omkring Östra stambanan ännu större, nämligen under trafikperioden drygt 59 X i stationssocknarna, medan länets landsbygd som helhet ökats med knappt 4 %', Detta innebär en väldig relativ ökning, från 6,9 till 10,5 X af hela landsbygdens folkmängd, en ök- ning som — ovanligt nog — är proportionsvis större under trafikperioden än under byggnadsperioden och desto mer anmärkningsvärd som den mot- svaras af relativ nedgång under tjugoårsperioden före järnvägen. Det är endast tre socknar, som här äro afgörande, nämligen Säby, Norra Solberga och Nässjö, och de två senares framsteg är i högsta grad järn- vägens verk, såsom lätteligen synes vid en jämförelse med socknar i tabel- len, som vid järnvägens anläggning voro lika folkrika som de. Nässjö sta- tionssamhälles betydelse för socknens utveckling är redan behandlad under Södra stambanan; i Säby socken är det Tranås köping och Tranås kvarns municipalsamhälle som representera största delen af folkökningen; i Norra Solberga är det tydligen främst utvecklingen af tändsticksindustrin i Anne- berg, som haft samma verkan. Alla dessa socknar och orter utmärkas af samma industriella skaplynne, nämligen träförädlingsverksamhet, särskildt snickeri- och tändsticksindustri. NORDVÄSTRA STAMBANAN. Slutsiffrorna för Örebro län, som synas tyda på ett ansenligt inflytande från stambanan, äro i verkligheten missledande, utom möjligen för bygg- nadsperioden (1863 —66). Ty frånsedt Bodarne (med Laxå bruks- och sta- * Se nedan 64.