Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Norra stambanan (jämte Tvärbanan och Luleå—Ofoten-banan) - Västkustbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
en verkligt amerikansk ntveckling; men då den i hufvudsak knyter sig till
en enda industri och till Gellivare och Kiruna samhällen, torde behand-
lingen lämpligen kunna uppskjutas.
VÄSTKUSTBANAN.
För Västkustbanan upptas blott linjen från Engelholm norrut, ty i de
skånska länen äro ju en mängd järnvägar äldre än de statsbanelinjer, som
sammanfattas i namnet Västkustbanan.^ Det är ett hopplöst företag att med
den här använda metoden försöka reda ut de olika skånska banornas in-
verkan — med undantag af Södra stambanan; det skånska järnvägsnätet kan
endast betraktas som en helhet, och på dess räkning kan man visserligen
utan tvekan skrifva en betydlig del af Skånes starka utveckling under det
sista halfseklet, men kan däremot knappast uppvisa dessa verkningar på
A^etenskapligt bindande sätt.
De få upptagna socknarna i Kristianstads län tyda ej på någon inverkan
från banan. Helt annat borde förhållandet vara i Halland, hvars ojämförligt
viktigaste bana Västkustbanan är. I verkligheten är emellertid inverkan
äfven här föga märkbar.
^
Hvad beträffar den sydliga delen Engelholm—
Halmstad är det här endast en socken som visar uppgång, nämligen Snös-
torp, och denna socken har ingen station på statsbanan, endast på Halm-
stad—Nässjö järnväg. Lika litet är något inflytande att spåra på den nord-
liga delen Varberg—Göteborg, utan den starka nedgång som socknarna i
fråga visa före järnvägsanläggningen fortgår i medeltal oförminskad där-
efter. Endast banans mellersta del Halmstad—Varberg visar afvikelse från
denna bedröfliga bild; den relativa uppgången i
järnvägssocknarna är här i
stort sedt god. Hufvudrollen bland stationssocknarna spela Harplinge, Ge-
tinge och Slöinge, alla utmärkta af stenhuggeri, men också af kvarnindustri
och mejeridrift.
Orsakerna till denna ringa inverkan från en bana, som borde kunna
vara en pulsåder för länet och förbinda det med viktiga afsättningsorter i
både norr och söder, få kanske sökas i att den viktigaste industrin är sten-
huggeriet, hvars produkter svårligen kunna tåla nämnvärd järnvägstransport
och i regeln utskeppas tämligen direkt från brytningsorten. Hallands län
har under de sista två årtiondena blifvit ett af de främsta i emigrations-
hänseende; dess landsbygd visar som helhet en mycket litet uppmuntrande
befolkningsutveckling
— folkminskningen under den 20-åriga trafikperio-
den är omkring 5 % — och järnvägssocknarna utgöra intet undantag. Väst-
kustbanan — hela tiden frånsedt linjerna söder om Engelholm — har också
en ganska anspråkslös godstrafik och får väl anses ha sin hufvudvikt i den
genomgående persontrafiken. Den kan nog för öfrigt anses såsom ett godt
exempel på det icke alltför sällsynta eller underliga, men däremot alltför
ofta förbisedda slag af järnvägslinjer, hvilkas betydelse ligger i att förmedla
’
Jfr ofvan 24 u. 1.
.Ifr ofvaii tabb. 4 —6 och 11.
Heckscher. Järnvägarnas betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
