Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Västkustbanan - Bergslagsbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
förbindelsen mellan sina ändpunkter eller mellan andra banor, men som
äro utan större betydelse för de trakter hvarigenom de passera.
BERGSLAGSBANAN.
I sin norra del hör Bergslagsbanan till de järnvägslinjer, hvilkas inver-
kan är mest uppenbar
— något som är ganska egendomligt i betraktande
af att den ej är den äldsta banan i de län den berör.
Starkast framträder banans betydelse sannolikt i
Kopparbergs lån. Länet
hör som bekant till de växande; dess landsbygd visar ansenlig folkökning
under alla de perioder här är fråga om. Järnvägssocknarnas och i
synner-
het stationssocknarnas uppgång är emellertid ojämförligt större än länets
som helhet. Efter att ha vuxit ungefär i jämbredd med det öfriga länet
före järnvägsanläggningen (1851
—1872) springa stationssocknarna upp från
11,9 till 12,7 ?4 af landsbygdens folkmängd under själfva järnvägsanlägg-
ningen (1873
—1876) och fortsätta i samma tempo under trafikperioden, näm-
Hgen från 12,7 till 17,6 % 1877—1905. Medan befolkningen i länets lands-
bygd som helhet under denna sista period växte med 19 %, var ökningen
i stationssocknarna 65 X. Däremot visa järnvägssocknarna utan station på
B^gslagsbanan mycket svagare ökning under både byggnads- och trafik-
perioden än förut, ehuru den viktiga Falu landsförsamling hör till dem.
Till Bergslagsbanans stationssocknar höra framför allt de tre ytterst be-
tydelsefulla socknarna Stora Tuna, Ludvika och Grangärde. De två först-
nämnda visa under den 29-åriga trafikperioden en folkökning af resp. 110
och 82 %^, medan Grangärdes folkökning är oförklarligt låg (endast 28 X)-
Socknarna omfatta mellersta Sveriges utan jämförelse största gruffält, näm-
ligen
— i Grangärde socken — Grängesbergsfälten, hvilkas malmbrytning
numera (1905) utgör 39 X af hela bergslagens,^ vidare — i Stora Tuna socken
— Domnarfvets stora järnverk samt slutligen de två betydelsefulla stations-
samhällena Borlänge köping (i Stora Tuna) och Ludvika municipalsamhälle
(i socknen med samma namn). Och det anmärkningsvärda är att alla dessa
orter i viss mån kunna anses som järnvägarnas frukt; åtminstone äro de
alla yngre än järnvägarna och i hög grad beroende af dem. Domnarfvets
järnverk började drifvas i midten af 1870-talet, alldeles samtidigt med att
Bergslagsbanans nordligaste del öppnades för trafik, medan Grängesbergs-
fältens blomstringstid börjar först under 1880-talets sista år. Slutligen har
Ludvika en stor betydelse som järnvägsknut och mötespunkt för Bergslags-
banan, den kort förut öppnade, viktiga Frövi—Ludvikabanan och slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
