Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Bergslagsbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Stockholm —Västerås—Bergslagens järnvägs nyligen (1900
—1903) öppnade
linje bortom Engelsberg. I en följande afdelning skall jag också visa i hur hög
grad Kopparbergs läns järnindustri bygger på järnvägarna och då närmast
på Bergslagsbanan; här kan man alltså verkligen utan tvekan tala om ett
tydligt och — hvad mera är — ingalunda aftagande inflytande från järnvägen.
Annorlunda ställer sig saken för de två följande länen. Örebro lån före-
ter en utveckling som vi redan mött på icke få ställen: svag nedgång före
järnvägarnas tid, våldsam uppgång under byggnadsperioden och stillastå-
ende under trafikperioden
— allt i
jämförelse med länets allmänna befolk-
ningsutveckling, som emellertid för den sista perioden likaledes betecknas af
nära nog stillastående. Detta torde kunna anses som ett kraftigt exempel på
sådana områden, där järnvägar ej lyckats medföra några framsteg. Ty
dessa socknar ha icke mindre än två stora, bredspåriga banor, i det Frövi—
Ludvikabanan löper alldeles parallellt med Bergslagsbanan; järnindustrin,
lokaliserad i
Högfors, Ställdalen, Bredsjö, Sikfors och Hällefors, är där af
gammalt datum och drager uppenbarligen nytta af banan; men med undan-
tag af Hällefors socken går trakten trots allt ej framåt.
Värmlands läns allmänna befolkningsutveckling är ännu mycket mera
nedslående; den innebär nämligen hvad landsbygden angår en ansenlig
folkminskning sedan den första stora utvandringsperioden. Och för den första
af de delar hvari tabellen splittrar länet (socknarna norr om Kils station)
är folkminskningen i järnvägssocknarna under trafikperioden t. o. m.
ännu större än i länet som helhet (resp. 12 och 10 X); den gäller alla sock-
nar endast med undantag af Kroppa, hvars ansenliga järnindustri icke kan
sättas i samband med Bergslagsbanan, ehuru möjligen med Mora—Vänerns
järnväg; järnvägsknuten Herrhult, som befinner sig i denna socken, har ej
framkallat något slags stationssamhälle.
Hvad sedan beträffar Värmlands läns södra del förete stationssocknarna
absolut uppgång, och då länets landsbygd som helhet visar ansenlig ned-
gång, blir alltså den relativa uppgången ganska betydande. Fem af de sex
stationssocknarna ha utvecklat sig gynnsammare än länet som helhet; men att
stationssocknarnas summa visar absolut folkökning måste uteslutande till-
skrifvas att Säffle köping (i By socken) inräknats ibland dem.
^
Och detta
är såtillvida missledande som Säffle ej är ett af järnvägen skapadt samhälle,
ty det erhöll köpingsprivilegiet några månader innan banan öppnades. Från-
’
Högfors bruk har en 6 km lång bredspårig grenbana ned till Hörks station (J. Hyberg
Kalender för Sveriges bergshandtering 1906, Gbg 1905, 123). Alla de nämnda järnverken
sända betydliga kvantiteter järn och stål på Bergslagsbanau
— Bredsjö och Hällefors hvar-
dera öfver 10,000 ton 1905 — tydligen i hufvudsak till Göteborg, samtidigt med att de mot-
taga malm (från stationer på banan), träkol (från andra banor öfver Bergslagsbanan) och
stenkol (från Göteborg). Se Bergslagsbanans trafikredogörelse
— i det följ. cit. B:sB. — 1905
tab. 11, jämförd med tab. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
