Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Bergslagsbanan - Gäfle—Dala järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
sedt köpingen
— hvars starka folkökning emellertid med ganska stor sanno-
likhet torde kunna tillskrifvas Bergslagsbanan — skulle slationssocknarna
förete en svag absolut minskning och en ungefär lika svag relaliv ökning.
Bland de industriföretag som här synas kunna sättas i samband med järn-
vägen märkes främst Liljedals stora glasbruk i Eds socken med afsättning
bl. a. på Göteborg, hvilket dock är mycket äldre än järnvägen.^
Det är egendomligt, att Älfsborgs län, hvars landsbygds befolkningsut-
veckling under emigrationens inverkan är mera regressiv än kanske något
annat läns, visar (relativt) mycket gynnsamma resultat hvad järnvägssock-
narna beträffar — omkring både Västra stambanan och Bergslagsbanan.
Hvad den senare beträffar, är ökningen under trafikperioden i stationssock-
narna 3 %^, medan länets landsbygd som helhet under samma tid företer en
folkminskning på 11 Vi ^i och stationssocknarnas relativa ökning är under
trafikperioden en och en half till två och en half gånger så stor som före järn-
vägens tid samt äfven — hvad som är mera anmärkningsvärdt — som under
järnvägsbyggnadsperioden. Studerar man hvarje socken för sig, framgår det
visserligen, att de aftagande socknarna äro ungefär lika talrika som de tillta-
gande, att Trollhättan — där hela socknen kan sägas utgöra ett municipal-
samhälle — med sitt höga invånarantal och sin stora folkökning (61 % under
trafikperioden) i första hand är afgörande härvid samt att utan Trollhättan
stationssocknarna skulle visa en svag absolut folkminskning. Men äfven
Trollhättan förutan skulle den relativa uppgången vara ansenlig; särskildt
märkas de två socknarna Vassända-Naglum och Nödinge med en folkök-
ning af resp. 57 och 109 %^
— med afseende på den senare obetingadt
att tillskrifva Surte stora glasbruk.’ Banans inverkan i detta län är slut-
ligen märklig äfven af det skäl att den ej har tagit sig uttryck i
skapande
af stationssamhällen, med undantag af Mellerud (i Holms socken).
SifTrorna för Göteborgs län äro gifvetvis utan värde.
GÄFLE—DALA JÄRNVÄG.
Befolkningsutvecklingen i de fyra socknar af Gäfleborgs län som beröras
af denna järnväg kan skildras i få ord, ej därför att den är så betydelselös,
utan tvärtom därför att den är så uppenbar. Under den 45-åriga trafik-
perioden 1861 —1905 (Gäfle
—Dala järnväg är som bekant Sveriges första
afslutade bana) har Gäfleborgs läns landsbygd att uppvisa den ofantliga
folkökningen af 66 % ; men de fyra järnvägssocknarnas folkökning är ej
långt ifrån dubbelt så stor, nämligen 118 X> och följaktligen har deras an-
del i
landsbygdens folkmängd vuxit med 4,5 % ,
från 14,7 X tiH 19,2 X.
En sådan utveckling kan ingen af de undersökta banorna förete motstycke till.
’
B:sB. 1905 tab. 11 jämförd med tab. 14 (Segmons station).
’
K. Key-Aberg Arbetsstalistisk studie öfuer glasindustrien i
Sverige (Skrifter utg. af Lo-
rénska stiftelsen 17, Sthlm 1899) 7.
’
Trollhättan påverkar emellertid sannolikt också Vassända-Naglums socken, som inne-
fattar dess »förstad» Strömslund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
