Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Gäfle—Dala järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
I första hand beror detta gifvetvis på att banan går genom ett af Sveri-
ges förnämsta industridistrikt, som i
ovanlig grad förenar järn- och trävaru-
produktion; och järnvägens inflytande förefaller mer slående än det är äfven
af det skäl, att Sveriges sågverksindustri i stort sedt ej går mycket längre
tillbaka än till 1850-talet. Gäfle—Dala järnväg får dessutom hela förtjän-
sten af en industri, som delvis är alldeles oberoende af denna bana; sär-
skildt gäller detta den ytterst viktiga Valbo socken, där Bomhus (med Kors-
näs sågverk), Härnäs, Mackmyra m. fl. industricentra ligga alldeles utanför
dess område. Trots alla dessa reservationer förefaller det emellertid uppen-
bart, att banans verkningar äro af afgörande betydelse, då vid dess statio-
ner uppstått sådana järnbruk och brukssamhällen som Sandviken (med 6,074
inv. 1900), Forsbacka (l,752 inv. 1900) och Hofors (l,858 inv. samma år).
Sandviken, som är ett af Sveriges största järnverk, anlades några år efter
banans öppnande, och de båda andra bruken, som äga gamla traditioner, ha
uppblomstrat först under trafikperioden.
Kopparbergs län uppvisar endast två stationssocknar, bägge med väldig
folkökning (ll4 % under trafikperioden mot 31 % för länets landsbygd
som helhet), men alltför få för att tillåta vidtgående slutsatser, i
synnerhet
som den större af de två socknarna står under inflytande af många olika
faktorer.
’
Se nedan 97 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
