Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
har man varit fullt lycklig i valet af de orter, som förlänats meii köpings-
privilegier,
^
och därtill kommer att större samhällen numera ofta icke tro
sig ha något gagn af att blifva köpingar, utan hellre koncentrera sin energi
pä de hittills aldrig framgångsrika försöken att med ens erhålla stadsprivi-
legier. Detta är exempelvis fallet med Katrineholm och Nässjö, som båda
äro större än det största af de uppräknade köpingarna-stationssamhällena;
Nässjö erhöll redan 1890 köpingsprivilegier på vissa villkor, som skulle upp-
fyllas inom tio år, men har ej ansett det mödan lönt att begagna sig häraf.
’
Med flera lysande undantag
— Limhamn, Tidaholm, Sundbyberg, Arvika,
Djursholm och några af de förut uppräknade stationssamhällena samt från
början af 1907 Huskvarna och Avesta — har förhållandet därför blifvit det
egendomliga, att Sveriges större »köpingsliknande» samhällen ej äro att
finna bland köpingarna, hvilka i stället innefatta gamla historiska orter som
nu ha förlorat all stadskaraktär, t. ex. Kristianopel (l05 inv. 1905), Palaholm
(109 inv. 1905) och Mörbylånga (193 inv. 1906).
Det stora flertalet af de nya samhällena är därför antingen municipal-
samhällen eller också i
fullständig saknad af all egen förvaltning och själfsty-
relse. Municipalsamhällenas själfstyrelse omfattar tillämpningen af de stadgar
för städerna, som förklarats gällande inom deras område, nämligen ordnings-,
byggnads-, brand- och hälsovårdsstadgarna eller någon af dem.
’
Sveriges
municipalsamhällen äro 142 till antalet, fyra och en half gånger så många
som köpingarna. Till dem höra bland annat flera af de viktigaste förstads-
samhällena (Liljeholmen, Hagalund, Hufvudsta, Gårda, Lunden, Sofielund
o. s. v.), vidare också en ståtlig rad af våra viktigaste stationssamhällen
i
egentlig mening, bland andra Katrineholm, Flen, Mjölby, Nässjö, Forse-
rum, Säfsjö, Arlöf, Käflinge, Hör, Svedala, Klippan, Hallsberg, Ludvika,
Krylbo, Ljusdal, Boden; och slutligen har man stundom af någon oför-
klarlig anledning gjort till municipalsamhällen »förstäderna till vissa kö-
pingar, t. ex. Västra Sallerup, som i
verkligheten bildar ett samhälle i för-
ening med köpingen Eslöf, och Tranås kvarn, som står i samma förhållande
till köpingen Tranås.
Äfven stora industricentra finnas bland municipalsamhällena i afse-
värdt antal — bland andra Boxholm, Lomma, Bjuf, Höganäs, Oskarsström,
Skönsmon, Skönsberg — men det är påfallande, att många af våra allra
viktigaste industriorter höra till de samhällen, som alldeles sakna själfsty-
’
Så hade t. e.\. Grästorp, som varit köping sedan ’/i liHtO, ännu ^’/ij 1906 endast 508 inv.
’
K. Br. "/lo 1890, tryckt hos H. Rosman Kungl. bref och förordningar rörande, svenska
köpingar (Civildepartementet XLIII. Sthlm 1904) n.o 299. Frän handlingarna i denna sam-
ling ha hämtats flera upplysningar angående orter som erhållit köpingsprivilegier.
’
Här åsyftas på intet sätt en juridisk formulering af de oklara gränserna mellan städer,
köpingar, municipalsamhällen och vanliga landskommuner: såsom texten visar motsvaras
dessa olika kategorier ej af någon social olikhet. I textens siffra för municipalsamhällena
(som gäller läget den 1
april 1907) ingår
— i
enlighet med vanliga språkbruket, men i strid
med Kjelléns definition (17 f.)
— äfven Höganäs, Grebbcstad och Fjällbacka, där de sam-
hällen som äro underkastade stadsstadgarna utgöra en hel kommun fsocken), ej såsom i
öfriga
fall blott en kommundel; däremot inräknas naturligtvis ej sådana orter som (enligt Statistisk
tidskrift 1906 s. 163; af K. Maj.t uttryckligen förklarats ej vara municipalsamhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
