57 relse, t. ex. Motala verkstad. Domnarfvet, Skutskär, Bomhus. Sand\iken, Malmberget. Kiruna — hvar och en med en befolkning på minst mellan 3,000 och 7.000 invånare. Egendomligast äro kanske förhållandena i Kiruna, ty detta samhälle på 6,404 invånare år 1906 (större än flertalet af Sveri- ges städer^) är ej blott i saknad af själfstyrelse, utan har dessutom tills helt nyligen saknat så godt som allt inflytande i sin socken, hvars angelägen- heter afgjorts i Vittangi, beläget omkring 8 mil på en nästan ofarbar ^^nter- väg ifrån Kiruna. ' Orsaken till att just fabrikssamhällena framför andra äro i saknad af städernas ordningsföreskrifter, trots tillvaron inom dem af ofta ganska oroliga element, måste sökas i förtroendet till att brukens och fabri- kemas ägare ha vilja och förmåga att öfvervaka ordningens upprätthållande. Om också detta förtroende som regel kan anses befogadt, medför anordnin- gen en \-tterligare förstärkning af det beroende, hvari sådana samhällen komma till ledaren af ett enda företag. Af dessa skäl är det mycket svårt att vinna en ordentlig öfverblick öfver Sveriges stadsliknande samhällen, och officiella befolkningsuppgifter finnas endast för köpingar och municipalsamhällen — för de senare äro de sista uppgifterna igällande den 31 dec. 1905) äfven de första som framträda med officiell auktoritet, insamlade af Statistiska centralbyrån på begäran af Konsti- tutionsutskottet \iå 1906 års riksdag. Öfriga agglomererade orters folkmängd är i allmänhet endast känd genom den bearbetning, som underkastats mate- rialet från 1900 års folkräkning i Statistisk tidskrift för 1903," och det är i flera fall svårt att veta h\'ilket område dessa siffror omfatta, hvartill nu- mera kommer den betydligt viktigare bristen, att siffrorna till stor del äro föråldrade. Det material som sålunda finns att tillgå har emellertid sammanförts i en tabellbilaga (bilaga 2'. Såsom närmare framgår af bilagan äro där i mån af tillgång på uppgifter upptagna alla stads- eller köpingsliknande orter. hAil- kas utveckling kan antagas vara i någon nämnvärd grad påverkad af deras järnvägsförbindelse, och orterna ha ordnats under de olika banor till hvilka de höra. På detta sätt erhåller man ett supplement till de föregående socknetabellema för hufvudbanoma. Såsom framgår af hvad som redan sagts äro i bilagan upptagna ej alle- nast stationssamhällen i trängre mening, d. v. s. samhällen som uppstått i * Endast 41 af Sveriges 94 städer hade 1906 mer än 6,000 invånare. ' Folkmängdsappgift enligt mantalslängden för " ,. 1906. benäget meddelad af stations- in5f>ektoren S. M. Håkansson. Siffran innefattar 101 personer boende vid Tuollavare. — Jfr interpellation i Andra kammaren '/« 1&Ö7 och civilministerns svar därpå '",, med därpå föl- jande debatt [A. k. prot. 1907 N:o 30 3 fE.;. Interj>eUantens siffra '>omkring 8,00(t personer») är som man ser mycket öf%-erdrif\en. - Jfr nedan 80 f. * För köpingar som bilda egna kommuner finnas senare folkmängd&siffror i Statistiska centralbjTäns sommariska uppgift angående folkmängden "/u 1906, som utkommit under detta arbetes tryckning: och dessa siffror ha användts öfverallt där så bekvåmligen kunnat ske (ej i första kapitlet, af det skäl. att de sista siffrorna for socknarna dår gälla "' jj 1905^. * E. Arosexics Folkmängden i Soeriges köpingsliknande samhällen enligt folkräkningen år 1900 (Sutiitisk tidskrift 1903, 101—113.