- Project Runeberg -  Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling /
59

(1907) [MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Railroads, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Järnvägsknutar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59 1901. Delta är i vissa fall icke fullt tillfredsställande, då, såsom förut på sina ställen anmärkts, äfven socknarna utanför de agglomererade samhällena stundom visa en afsevärd folkökning — t. ex. Nässjö socken — men någon bättre metod står ej till buds. Det befinnes då, att folkökningen resp. folk- minskningen ställde sig på följande sätt: Kommuner utan samhällen Kommuner med (den egentliga landsbygden)* samhällen Städer 1851—60 +8,9 + 13,9 +23,6 1861—70 +5,7 + 11,5 +24,2 1871—80 +5,4 + 19,0 +27,9 1881—90 —1,5 + 14,8 +30,3 1891—1900 +1,1 + 22,0 +22,7 Häraf framgår tydligt i hvilken utsträckning landsbygdens folkökning är att tillskrifva de agglomererade samhällena, och siffrorna för landet söder om Dalälfven skulle göra detta än tydligare. Så företedde den egentliga landsbyg- den under de två sista årtiondena i rikets 18 sydligare län en folkminskning på resp. 4,4 och \,z%, medan kommunerna med agglomererade samhällen i stället ökades med resp. 11,7 och 20,5 %. Man finner äfven af tabellen att de mindre samhällenas folkökning alltmer närmar sig städernas, ja sanno- likt nu öfverskrider den, då man betänker, att ofvanstående siffror (i andra kolumnen) äfven omfatta de kommundelar som äro ren landsbygd. Dessa nu meddelade siffror kunna ej utan vidare jämföras med dem som här eljest lämnas för stationssamhällena, ty dels saknas i denna beräkning alla de många orter som icke 1901 eller ännu icke erhållit själfstyrelse, dels ingå häri å andra sidan äfven fisklägen och andra orter som ej äro stations- samhällen. De siff'ror som meddelas särskildt för stationssamhällena i de 18 länen, beräknade på samma sätt som här ofvan, äro med bortseende från förstadssamhällena för de två sista årtiondena resp. 10,9 % och 15,0 X> alltså en betydligt tilltagande ökning; att ökningen ej är så stark som me- deltalet för agglomererade samhällen beror åter på de betydligt starkare växande förstadssamhällena. Ser man nu till en början på den första af de nyss karakteriserade fyra grupperna, stationssamhällena i egentligaste mening, är det uppenbart, att den framför allt måste återfinnas \id järnvägsknutarna, hvilkas namn i alla vik- tigare fall äro tryckta med större stil i tabellbilagan. I denna grupp fram- * Söderberg 110 f. " Detta af mig här insatta uttryck är ej fullt exakt, ty i dessa siffror ingår icke folk- ökningen för alla agglomererade samhällen som ej vid slutet af 1901 blifvit köpingar eller municipalsamhällen ; och dessa äro, som förut ant3'dt, både många och framför allt viktiga. Den egentliga landsbygden — landtbruksområdena — skulle därför förete ännu og3'nnsammare siffror (jfr Söderberg 116), ^ Jfr kartan vid s. 17. * SÖUERBERG 115.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:38:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free