Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Järnvägsknutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
1901. Delta är i vissa fall icke fullt tillfredsställande, då, såsom förut på
sina ställen anmärkts, äfven socknarna utanför de agglomererade samhällena
stundom visa en afsevärd folkökning
— t. ex. Nässjö socken — men någon
bättre metod står ej till buds. Det befinnes då, att folkökningen resp. folk-
minskningen ställde sig på följande sätt:
Kommuner utan samhällen Kommuner med
(den egentliga landsbygden)* samhällen
Städer
1851—60 +8,9 + 13,9 +23,6
1861—70 +5,7 + 11,5 +24,2
1871—80 +5,4 + 19,0 +27,9
1881—90 —1,5 + 14,8 +30,3
1891—1900 +1,1 + 22,0 +22,7
Häraf framgår tydligt i hvilken utsträckning landsbygdens folkökning är
att tillskrifva de agglomererade samhällena, och siffrorna för landet söder om
Dalälfven skulle göra detta än tydligare. Så företedde den egentliga landsbyg-
den under de två sista årtiondena i rikets 18 sydligare län en folkminskning
på resp. 4,4 och \,z%, medan kommunerna med agglomererade samhällen
i stället ökades med resp. 11,7 och 20,5 %. Man finner äfven af tabellen
att de mindre samhällenas folkökning alltmer närmar sig städernas, ja sanno-
likt nu öfverskrider den, då man betänker, att ofvanstående siffror (i andra
kolumnen) äfven omfatta de kommundelar som äro ren landsbygd.
Dessa nu meddelade siffror kunna ej utan vidare jämföras med dem som
här eljest lämnas för stationssamhällena, ty dels saknas i denna beräkning
alla de många orter som icke 1901 eller ännu icke erhållit själfstyrelse, dels
ingå häri å andra sidan äfven fisklägen och andra orter som ej äro stations-
samhällen. De siff’ror som meddelas särskildt för stationssamhällena i de
18 länen, beräknade på samma sätt som här ofvan, äro med bortseende från
förstadssamhällena för de två sista årtiondena resp. 10,9 % och 15,0 X>
alltså en betydligt tilltagande ökning; att ökningen ej är så stark som me-
deltalet för agglomererade samhällen beror åter på de betydligt starkare
växande förstadssamhällena.
Ser man nu till en början på den första af de nyss karakteriserade fyra
grupperna, stationssamhällena i
egentligaste mening, är det uppenbart, att den
framför allt måste återfinnas \id järnvägsknutarna, hvilkas namn i alla vik-
tigare fall äro tryckta med större stil i tabellbilagan. I denna grupp fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
