B2 deras näringslit" är ganska väl ulveckladt, och gemensamt för dem alla är endast, att deras folkmängd ej skulle vara tillnärmelsevis så stor, om de ej kunde lefva direkt af järnvägarna. Försöker man därefter konstatera hvilka industrier som med särskild förkärlek lokalisera sig vid järnvägsknutarna blir resultatet ej vidare upp- lysande. Stationssamhällena afvika nämligen ganska obetydligt i sitt industriella skaplynne från andra mindre stadssamhällen i Sverige. Mekani- ska verkstäder, mera sällan utvidgade till verkliga järnverk, sågverk, trä- massefabriker, snickerifabriker, tegelbruk, kvarnar, bryggerier och mejerier återfinnas i flertalet af stationssamhällena i första gruppen liksom i andra mindre orter, och en produktion som vare sig arbetar för afsättning på längre afstånd eller hämtar sina råvaror långväga ifrån förefaller jämförelse- vis ovanlig. Textilindustrin är sålunda exempelvis mycket svagt represen- terad. Vissa undantag härifrån finnas dock. Möbelindustrin i Katrineholm, o Mjölby, Nässjö och Åtvidaberg med dess stora afsättningsområde synes vara framkallad af järnvägarna, och detsamma kan möjligen antagas om maskin- industrin i Ludvika, Hessleholm och Katrineholm. Två industrier böra naturnödvändigt uppstå vid stationssamhällena i jordbruksbygder, nämli- gen mejerier och kvarnar. De förekomma också, som redan nämndt, gan- ska regelbundet, och särskildt torde andelsmejerierna vanligen förläggas vid järnvägsstationerna; men till någon kvarnindustri eller mejeridrift i stor skala har icke något stationssamhälle veterligen lyckats höja sig, ehuru den gamla marknadsplatsen Mjölby med afseende på kvarnindustrin intar ett ovanligt framstående rum. Som industrisamhällen af vikt inom gruppen »egentliga» stationssamhällen torde man kunna räkna alla de större orterna: Katrineholm, Hessleholm, Eslöf, Mjölby, Nässjö och Hallsberg. Bland dessa utmärka sig några för industrier, som ej alldeles höra till den vanliga typen af svensk småstads- industri ; sålunda lefver Eslöf till stor del på en skofabrik, medan tröskverks- fabrik, hattfabrik och läskedrycksfabrik af mer än lokal betydelse före- komma i Hallsberg; och Mjölby, kanske det mångsidigaste af alla stations- samhällena, har både elektricitetsverk och textilindustri. En undersökning af industrins karaktär i orter som endast äro munici- palsamhällen, såsom förhållandet är med flertalet stationssamhällen, försvå- ras högst betydligt af att Kommerskollegiets fabriksberättelser ej redovisa industrin för mindre lokaliteter än städer och köpingar (hvarje ort för sig) samt länens landsbygd (som helheter). För mejerierna finnas som bekant ej uppgifter i fabriksstatistiken. Under dessa förhållanden har det varit nödvändigt att tillgripa en i detaljerna så föga pålitlig källa som Sveriges Handelskalender, supplerad genom uppgifter från orterna och kontrollerad genom de pålitligare ehuru mera schematiska uppgifterna i den officiella o statistiken, i dr K. Key-åbergs nu tyvärr redan föråldrade Sveriges Industri- ' Mjölby afsände 1904 ö,ö63 ton mjöl, delvis sannolikt till Norrland.