Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B2
deras näringslit" är ganska väl ulveckladt, och gemensamt för dem alla är
endast, att deras folkmängd ej skulle vara tillnärmelsevis så stor, om de
ej kunde lefva direkt af järnvägarna.
Försöker man därefter konstatera hvilka industrier som med särskild
förkärlek lokalisera sig vid järnvägsknutarna blir resultatet ej vidare upp-
lysande. Stationssamhällena afvika nämligen ganska obetydligt i sitt
industriella skaplynne från andra mindre stadssamhällen i Sverige. Mekani-
ska verkstäder, mera sällan utvidgade till verkliga järnverk, sågverk, trä-
massefabriker, snickerifabriker, tegelbruk, kvarnar, bryggerier och mejerier
återfinnas i flertalet af stationssamhällena i första gruppen liksom i andra
mindre orter, och en produktion som vare sig arbetar för afsättning på
längre afstånd eller hämtar sina råvaror långväga ifrån förefaller jämförelse-
vis ovanlig. Textilindustrin är sålunda exempelvis mycket svagt represen-
terad.
Vissa undantag härifrån finnas dock. Möbelindustrin i
Katrineholm,
o
Mjölby, Nässjö och Åtvidaberg med dess stora afsättningsområde synes vara
framkallad af järnvägarna, och detsamma kan möjligen antagas om maskin-
industrin i
Ludvika, Hessleholm och Katrineholm. Två industrier böra
naturnödvändigt uppstå vid stationssamhällena i
jordbruksbygder, nämli-
gen mejerier och kvarnar. De förekomma också, som redan nämndt, gan-
ska regelbundet, och särskildt torde andelsmejerierna vanligen förläggas vid
järnvägsstationerna; men till någon kvarnindustri eller mejeridrift i stor
skala har icke något stationssamhälle veterligen lyckats höja sig, ehuru den
gamla marknadsplatsen Mjölby med afseende på kvarnindustrin intar ett
ovanligt framstående rum.
Som industrisamhällen af vikt inom gruppen »egentliga» stationssamhällen
torde man kunna räkna alla de större orterna: Katrineholm, Hessleholm,
Eslöf, Mjölby, Nässjö och Hallsberg. Bland dessa utmärka sig några för
industrier, som ej alldeles höra till den vanliga typen af svensk småstads-
industri ;
sålunda lefver Eslöf till stor del på en skofabrik, medan tröskverks-
fabrik, hattfabrik och läskedrycksfabrik af mer än lokal betydelse före-
komma i Hallsberg; och Mjölby, kanske det mångsidigaste af alla stations-
samhällena, har både elektricitetsverk och textilindustri.
En undersökning af industrins karaktär i orter som endast äro munici-
palsamhällen, såsom förhållandet är med flertalet stationssamhällen, försvå-
ras högst betydligt af att Kommerskollegiets fabriksberättelser ej redovisa
industrin för mindre lokaliteter än städer och köpingar (hvarje ort för sig)
samt länens landsbygd (som helheter). För mejerierna finnas som bekant
ej uppgifter i fabriksstatistiken. Under dessa förhållanden har det varit
nödvändigt att tillgripa en i
detaljerna så föga pålitlig källa som Sveriges
Handelskalender, supplerad genom uppgifter från orterna och kontrollerad
genom de pålitligare ehuru mera schematiska uppgifterna i den officiella
o
statistiken, i dr K. Key-åbergs nu tyvärr redan föråldrade Sveriges Industri-
’
Mjölby afsände 1904 ö,ö63 ton mjöl, delvis sannolikt till Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
