Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Historiska orter, som genom järnvägarna blifvit ekonomiska centralpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
kalender (3:e iippl. 1901) samt för mejerierna i slatskonsulenten G. Lilj-
HAGENS mejeriförteckningar.
Närmast i
ordningen kommer andra gruppen, de historiska orter, som
för sin centrala ställning i nutiden ha att tacka främst sitt läge vid järn-
vägen.
Främst bland dessa står utan all jämförelse Arvika, kanske det köpings-
samhälle, som bättre än något annat förtjänade att bli stad, eftersom det
är den enda stadsliknande orten väster om Klarälfven. I själfva verket har
Arvika (Oskarsstad) redan en gång betraktats såsom stad, nämligen under
det första årtiondet efter sin anläggning (1811
—2l), men visade då alldeles
inga tecken till uppblomstring
— folkmängden 1820 var 186 personer
—
och återgick därför naturligt nog till köpingsvärdigheten. Före öppnandet
af bandelen Charlottenberg—Arvika på Nordvästra stambanan, hvilket ägde
rum den 11. okt. 1867, var folkmängden 870 personer (den 31. dec. 1866),
men steg sedan på ett år till 1,012, alltså med 142 personer eller 16,3 % .
De följande åren, då banan som helhet gjordes färdig, företedde — alldeles
som vi sett på så många andra ställen — ingen tillnärmelsevis motsva-
rande ökning; men efter femårsperioder räknadt fortgår sedan ökningen
mycket jämnt allt framgent — starkast sedan midten af 1890-talet — så
att folkmängden nu (den 31. dec. 1906) är uppe i
4,130. Den årliga (abso-
luta) folkökningen har följande utseende:
1851—60 9,9 1886—90 66,6
1861—65 10,4 1891—95 74,8
1866—70 A3,o 1896—1900 126,8
1871—75 42,8 1901—05 169,6
1876—80 42,2 1906 199,0
1881—85 45,6
Stambanans inverkan är här omisskännlig och har af Arvika gjort en
mångsidig industriort med ett samladt tillverkningsvärde i fabrikerna af 2,7
’
Den sista är: G. Liljhagen Några meddelanden rörande den svenska mejeribandteringen
åren 1900—1905 samt förteckning på landets mejerier under år 1906 (Medd. från K, Landt-
bruksstyrelsen 113 = n:o 2 för 1906, Strängnäs 1906).
’
Gränsen mellan stad och köping var vid denna tid ytterst sväfvande, så att i de kungl*
brefven och Kommerskollegiets kungörelse 1811 om ortens anläggning kunde talas om en kö-
ping vid Arvika, medan bl. a. det kungl. bref, som ändrar namnet till Oskarsstad (23
dec. 1812), talar om »den nya stad», som upprättats genom de föregående brefven. Se bref-
ven hos Rosman n.ris 117, 119, 122, 124, 142, och jfr hans inledning ss. XII f.
’
Nordvästra stambanan öppnades i sin helhet den 19 juni 1871. Folkökningen i Ar-
vika var:
1866 — 4
/S67 + U2
1868 + 12
1869 — 10
1870 + 75
1871 ± O
1872 + 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
