Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mill. kr. (lOOö). Arvika iilmärkes särskildt genom sin fabrikation af landt-
bruksredskap och af sin orgelfabrik; såsom längre fram är påpekadt i sam-
manhang med landlbruket, står afsättningen af jordbruksredskap i starkt
beroende af järnvägskommunikationerna, hvilka därför haft stor betydelse
för utvecklingen af Arvikas förnämsta industri.
Beträffande öfriga orter inom samma grupp kan man yttra sig mera kort-
fattadt. Typiska exempel på mycket gamla marknadsorter som fått en helt
ny betydelse genom järnvägarna äro Tranås vid Östra stambanan och de
två enskilda järnvägsknutarna i
Småland, Värnamo och Ljungby. Tranås’
folkmängd fördubblades under stambanans första fem år, blef köping 1882
och hade 1905 tillsammans med Tranås kvarns municipalsamhälle 3,121
invånare, mellan nio och tio gånger den uppgifna folkmängden för 1872.
Dess betydelse synes liksom i
gamla tider framför allt bero på dess markna-
der, äfvensom på snickeriindustri. Uppblomstringen i Värnamo och Ljungby
kan ej jämföras med den i Tranås (folkmängd resp. 1,101 år 1906 och 945
inv. år 1905), ehuru Värnamos möbelfabriker äro ganska betydande. Emel-
lertid är deras utveckling, sådan den är, uppenbarligen sammanhängande med
järnvägarna på ett sätt som vi redan ofta kunnat konstatera, i det nämligen
folkökningen regelbundet har inträdt före trafikens början eller före de olika
banornas afslutning. Sålunda öppnades Skåne—Smålands järnväg i den del
som berör dessa samhällen i
juni 1899, men åren 1897 —98 visa den största
folkökningen, nämligen på ett år 109 (l6 X) i
Ljungby och 60 (7 %) i
Värnamo, medan de följande åren visa stillastående eller nedgång. På samma
sätt visar 1880-talet i Värnamo en svag folkminskning sedan dess viktigaste
järnvägsförbindelse Halmstad—Nässjö-banan blifvit färdig 1882. Allt detta
är dock blott tecken till att järnvägarnas betydelse öfverskattats, ej att de
blifvit resultatlösa, ty i
längden ha bägge orterna vuxit mycket under järn-
vägsperioden, Ljungby från 260 inv. (l875) till 945 (l905), Värnamo från 565
(1870) till 1,101 (1906). Det är också ganska betecknande, att Värnamos
starkaste ökning — 101 personer på ett år (1894
—95) — äger rum omedel-
bart efter öppnandet af en linje, hvars betydelse för orten man kanske ej
tänkt på, nämligen Jönköping—Vaggeryd, som satte orten i förbindelse med
Jönköping.
Andra betydande orter inom samma grupp äro bland andra följande,
som med ett undantag tredubblat sin folkmängd under trafikperioden, men
som ha en historia före järnvägarnas tid: Säffle vid Bergslagsbanan (1,729
inv. 1906), HVetlanda vid en enskild bibana till Södra stambanan (1,882
inv. 1905), Nya Kopparberg vid Frövi—Ludvika-banan (1,674 inv. s. å.) och
Mora strand (Mora), som blifvit en ganska viktig järnvägsknutpunkt i Da-
larne (1,214 inv. s. å.).^
’
Arvika afsände 406 ton jordbruksmaskiner enligt 1904 års godsslagsstatistik tab. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
