mill. kr. (lOOö). Arvika iilmärkes särskildt genom sin fabrikation af landt- bruksredskap och af sin orgelfabrik; såsom längre fram är påpekadt i sam- manhang med landlbruket, står afsättningen af jordbruksredskap i starkt beroende af järnvägskommunikationerna, hvilka därför haft stor betydelse för utvecklingen af Arvikas förnämsta industri. Beträffande öfriga orter inom samma grupp kan man yttra sig mera kort- fattadt. Typiska exempel på mycket gamla marknadsorter som fått en helt ny betydelse genom järnvägarna äro Tranås vid Östra stambanan och de två enskilda järnvägsknutarna i Småland, Värnamo och Ljungby. Tranås' folkmängd fördubblades under stambanans första fem år, blef köping 1882 och hade 1905 tillsammans med Tranås kvarns municipalsamhälle 3,121 invånare, mellan nio och tio gånger den uppgifna folkmängden för 1872. Dess betydelse synes liksom i gamla tider framför allt bero på dess markna- der, äfvensom på snickeriindustri. Uppblomstringen i Värnamo och Ljungby kan ej jämföras med den i Tranås (folkmängd resp. 1,101 år 1906 och 945 inv. år 1905), ehuru Värnamos möbelfabriker äro ganska betydande. Emel- lertid är deras utveckling, sådan den är, uppenbarligen sammanhängande med järnvägarna på ett sätt som vi redan ofta kunnat konstatera, i det nämligen folkökningen regelbundet har inträdt före trafikens början eller före de olika banornas afslutning. Sålunda öppnades Skåne—Smålands järnväg i den del som berör dessa samhällen i juni 1899, men åren 1897 —98 visa den största folkökningen, nämligen på ett år 109 (l6 X) i Ljungby och 60 (7 %) i Värnamo, medan de följande åren visa stillastående eller nedgång. På samma sätt visar 1880-talet i Värnamo en svag folkminskning sedan dess viktigaste järnvägsförbindelse Halmstad—Nässjö-banan blifvit färdig 1882. Allt detta är dock blott tecken till att järnvägarnas betydelse öfverskattats, ej att de blifvit resultatlösa, ty i längden ha bägge orterna vuxit mycket under järn- vägsperioden, Ljungby från 260 inv. (l875) till 945 (l905), Värnamo från 565 (1870) till 1,101 (1906). Det är också ganska betecknande, att Värnamos starkaste ökning — 101 personer på ett år (1894 —95) — äger rum omedel- bart efter öppnandet af en linje, hvars betydelse för orten man kanske ej tänkt på, nämligen Jönköping—Vaggeryd, som satte orten i förbindelse med Jönköping. Andra betydande orter inom samma grupp äro bland andra följande, som med ett undantag tredubblat sin folkmängd under trafikperioden, men som ha en historia före järnvägarnas tid: Säffle vid Bergslagsbanan (1,729 inv. 1906), HVetlanda vid en enskild bibana till Södra stambanan (1,882 inv. 1905), Nya Kopparberg vid Frövi—Ludvika-banan (1,674 inv. s. å.) och Mora strand (Mora), som blifvit en ganska viktig järnvägsknutpunkt i Da- larne (1,214 inv. s. å.).^ ' Arvika afsände 406 ton jordbruksmaskiner enligt 1904 års godsslagsstatistik tab. 3. * Enligt köpingsprivilegiet 'Vs 1881 (Rosman nr 294) var folkmängden 1872 omkr. 340 och 1878 678. * Samtliga dessa orter ha erhållit köpingsprivilegier, Säffle redan innan Bergslagsbanan blifvit öppnad ('/s 1879), de öfriga, af hvilka ingen ännu inträdt i sina köpingsrättigheter, resp. 1903. 1898 och 1902 (Rosman n:ris 290, 319. 308. 317).