- Project Runeberg -  Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling /
68

(1907) [MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Railroads, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 verade för förstadstrafiken (Djursholmsbanan, Saltsjöbanan, Säröbanan, Malmö—Limhamns järnväg), banor hvilkas likhet med spårvägarnas blir allt större samtidigt med att å andra sidan städerna sträfva att utsträcka sina egentliga spårvägsnät till förstäderna.^ Det är nämligen ej gärna möjligt annat än att förekomsten af intensiv trafik af de bägge berörda slagen på samma bana måste erbjuda ansenliga svårigheter, särskildt så länge banan ej är dubbelspårig. Och hvad statsbanorna beträffar äro dubbelspårsanlägg- ningarna ännu alldeles otillräckliga, för Västra stambanans Stockholmsdel bl. a. beroende på Stockholms bangårdsfråga och tillvaron af svängbron öfver Södertälje kanal. De anläggningar som finnas äro alla af mycket färskt datum, med undantag för bandelarna Stockholm—Liljeholmen och Stock- holm—Tomteboda. Bandelen Malmö—Arlöf blef dubbelspårig såsom stats- bana 1896 genom statens förvärf af Västkustbanan; därefter följde Eslöf— Lund, hvars andra spår öppnades för trafik 1900, medan bandelen Hud- dinge —Rönninge erhöll dubbelspår 1903 och bandelen Järfva—Märsta 1905 —06.- Slutligen är en kunglig proposition just nu för andra gången fram- lagd för Riksdagen angående anslag till dubbelspår Älfsjö —Huddinge. •'^ Hur litet statens järnvägar ända till de sista åren gjort för närtrafiken blir också tydligt af uppgifterna om statsbanornas lokala tågförbindelser. 1890 förekom en så hög siffra som tio för de dagliga lokaltågen (i båda riktningarna tillsammans) endast på en enda statsbanedel, nämligen Malmö —Lund, som nästan alltid gått i spetsen; 1899 hade Stockholm—Järfva kommit upp till 22 lokaltåg och Malmö—Lund till 19, och sedan dess har ökningen fortgått.* Men om man jämför statsbanornas lokaltågsförbindelser med de enskilda banornas ännu i denna stund, visar det sig, hur mycket de förra stå tillbaka. De dagliga och söckendagliga lokaltågsförbindelserna för Stockholms närmaste omgifning efter vintertidtabellen af oktober 1906 te sig på följande sätt. * Stockholm—Upsala 9 Stockholm—Järfva 34 Stockholm—Södertälje 15 Stockholm— Älfsjö 21 Stockholm—Västerås— jStockholm —Spånga 27 Bergslagens järnväg : (Stockholm —Sundbyberg 38 Stockholm—Rimbo JStockholm —Djursholm 58 järnväg: (Stockholm —Stocksund 77 Stockholm—Saltsjöns JStockholm —Saltsjöbaden 36 järnväg: (Stockholm —Storängen 36 Statens järnvägar: ' Hur dödande spårvägarnas konkurrens varit för statsbanorna där den förekommit visar d'Ailly i S. J. i 322. ' Uggla i S. J. II 120—123. ' Kiingl. prop. 1907 n:o 153, dat. 12 apr. 1907. * Dessa siffror äro hämtade ur en tabell hos A. J. Wahlgren i S. J. IV 305. ^ Efter den officiella Tågtidtabellen. Som lokaltåg ha räknats tåg till och från (längst) Upsala, Gnesta och Enköping. Siffrorna för 1906 äro ej fullt jämförliga med de nyss an- förda för föregående år, emedan de äldre gälla högsoramarturer, medan de sista gälla vinterturer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:38:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free