Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
verade för förstadstrafiken (Djursholmsbanan, Saltsjöbanan, Säröbanan,
Malmö—Limhamns järnväg), banor hvilkas likhet med spårvägarnas blir allt
större samtidigt med att å andra sidan städerna sträfva att utsträcka sina
egentliga spårvägsnät till förstäderna.^ Det är nämligen ej gärna möjligt
annat än att förekomsten af intensiv trafik af de bägge berörda slagen på
samma bana måste erbjuda ansenliga svårigheter, särskildt så länge banan
ej är dubbelspårig. Och hvad statsbanorna beträffar äro dubbelspårsanlägg-
ningarna ännu alldeles otillräckliga, för Västra stambanans Stockholmsdel
bl. a. beroende på Stockholms bangårdsfråga och tillvaron af svängbron
öfver Södertälje kanal. De anläggningar som finnas äro alla af mycket färskt
datum, med undantag för bandelarna Stockholm—Liljeholmen och Stock-
holm—Tomteboda. Bandelen Malmö—Arlöf blef dubbelspårig såsom stats-
bana 1896 genom statens förvärf af Västkustbanan; därefter följde Eslöf—
Lund, hvars andra spår öppnades för trafik 1900, medan bandelen Hud-
dinge
—Rönninge erhöll dubbelspår 1903 och bandelen Järfva—Märsta 1905
—06.- Slutligen är en kunglig proposition just nu för andra gången fram-
lagd för Riksdagen angående anslag till dubbelspår Älfsjö
—Huddinge.
•’^
Hur litet statens järnvägar ända till de sista åren gjort för närtrafiken
blir också tydligt af uppgifterna om statsbanornas lokala tågförbindelser.
1890 förekom en så hög siffra som tio för de dagliga lokaltågen (i båda
riktningarna tillsammans) endast på en enda statsbanedel, nämligen Malmö
—Lund, som nästan alltid gått i
spetsen; 1899 hade Stockholm—Järfva
kommit upp till 22 lokaltåg och Malmö—Lund till 19, och sedan dess har
ökningen fortgått.* Men om man jämför statsbanornas lokaltågsförbindelser
med de enskilda banornas ännu i denna stund, visar det sig, hur mycket
de förra stå tillbaka. De dagliga och söckendagliga lokaltågsförbindelserna
för Stockholms närmaste omgifning efter vintertidtabellen af oktober 1906
te sig på följande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
