Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Industrin på den verkliga landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
slag det här gäller; medan det däremot, som förut antydts, är ett oafvisligt
behof från både industrins och stadens egen synpunkt att fabrikerna flyttas
från de tätare bebyggda stadsdelarna. Rent ekonomiskt sedt är alltså skill-
naden mellan industri i städerna och industri i städernas grannkommuner
vanligen ganska obetydlig.
En helt annan fråga
— och en fråga af långt större räckvidd— är den
om industrin på den verkliga landsbygden, om hvad man kallar industrins
decentralisation. Och äfven härvid är kommunikationsmedlens betydelse
alldeles afgörande.
Kommunikationsmedlen kunna emellertid verka i mer än en riktning.
De kunna förstärka ställningen för ett stort produktions- och konsumtions-
centrum, men de kunna likaväl göra det möjligt för orter öfverallt i landet
att förse de stora städerna med deras behof. I denna strid mellan två ten-
denser synes den senare nu i nästan alla länder alltmera afgjordt afgå med
segern; särskildt anmärkningsvärd är den afgörande minskning i
betydelse
som storstäderna i industriellt afseende undergått under tioårsperioden 1891
—1900 i ett land med så utpräglad storstadsprägel som Förenta staterna.^
Det är i dessa fall dock vanligen ej landsbygden som vinner på städernas
bekostnad, utan de något mindre, rena fabriksstäderna, som draga till sig
allt flera delar af industrin från de stora medelpunkterna för alla former
af modernt stadslif. ^
Hvad åter Sverige beträffar har det af ålder varit ett utmärkande drag
för vår industri, att den varit förlagd på landsbygden. I bruken äger vårt
land sedan århundraden en egendomlig form för industriföretaget och ar-
betsförhållandet; och som strax skall närmare belysas har detta sin för-
klaring i den svenska industrins skaplynne. Siffrorna i 1850 års yrkes-
statistik förefalla i
hög grad ofullständiga i hvad som angår den egentliga
fabriksindustrin — hvars arbetare sannolikt till stor del uppförts bland
handtverkarna — medan den typiska landsbygdsindustrin, nämligen bergs-
handteringen, torde vara fullständigare upptagen. Siffrorna lämna därför
sannolikt en öfverdrifven bild af landsbygdens andel i
Sveriges industriella
lif, innan ännu de nya förhållandena inträdt. Men ehuru öfverdrifna och,
hvad de absoluta talen angår, ofullständiga, gifva uppgifterna dock en an-
tydan om läget. Af hela gruppen bruks- och fabriksfolk (inräknadt ägare
och mästare) tillhörde 1850
antal personer o/
/o
landsbygden 28,893 76,4
städerna 8,915 23,6
hela riket 37,808 100,0
’
Ett stort material till frågans belysning erhålles i den stora redogörelsen för Förenta
staternas folkräkning 1900 (Reports of the Twelfth Census. Manufactures I kap. 3, New
York 1902). Detta amerikanska material (bearbetadt af W. M. Steuart) visar att de 100
största städernas andel 1891 —1900 sjönk från 54,3 % till 49,7 % af Förenta staternas ar-
betarantal och från 60,o % till 52,6 % af industrins produktionsvärde (tab. I s. CCXIX). Jfr
äfven den något tidigare framställningen hos. W. Sombaut Der möderne Kapitalismus II (Lpz.
1902) 217 ff.
’
Detta märkes särskildt i
Tyskland, beträffande Krefeld, Chemnitz, Barmen m. fl. städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
