Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Industrins relativa utveckling i stad och land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
12,68 %. I absoluta tal har industribefolkningen på landsbygden vuxit från
346,483 till 887,370, alltså med 127,2 %.
I och för sig är detta kanske ej så slående, då industrien ju öfverhuf-
vud taget vuxit så ofantligt i
jämförelse med jordbruket i
Sverige under de
sista femtio åren. Däremot synes det i
högsta grad anmärkningsvärdt att
industribefolkningen på landsbygden vuxit i ännu hastigare tempo än in-
dustribefolkningen i
städerna, i det ökningen 1870—1900 för landsbygdens
industribefolkning såsom nämndt är 127,2 ?^, men för städerna endast
123,6 %^. Då man betänker, att landsbygden såsom helhet under denna
tid visat ej långt ifrån stillastående, blir motsatsen onekligen slående. Hvad
mera är, denna tendens framträder starkast under det sist förflutna årtion-
det. Ökningen var nämligen i absoluta tal
landsbygden städerna
1871—80 114,201 81,726
1881—90 151,691 125,040
1891—1900 272,995 124,763
och i
procent
landsbygden städerna
1871—80 33,0 30,6
1881—90 32,8 36,0
1891—1900 44,4 26,3
Som man ser visar städernas industribefolkning under årtiondet 1891 —1900
absolut en något svagare ökning än föregående tioårsperiod och relativt en
ansenligt svagare ökning, medan förhållandet med landsbygdens är alldeles
omvändt. Resultatet är också, att år 1900 nästan jämnt tre femtedelar
(59,8 X) af Sveriges industriella befolkning var bosatt på landsbygden, me-
dan siffran för 1870 endast var 56,5 X-
Det skulle vara af stort intresse att följa denna utveckling efter industri-
statistikens mera mångsidiga uppgifter, men på grund af dess grundliga om-
stöpning 1896 blir det omöjligt att jämföra siffror för tiden före och efter
detta år. Däremot finner man af industristatistikens material för nioårs-
perioden 1897—1905 dels en bekräftelse på yrkesstatistikens resultat med
hänsyn till landsbj^gdens tilltagande öfvervikt beträffande arbetarantalet
under 1890-talet, dels äfven att denna tendens i sin tur aflösts af en liten
förstärkning i städernas ställning sedan 1900, med den påföljd att lands-
bygdens ställning är en obetydlighet svagare 1905 än 1896, hvad arbetar-
antalet angår; för tillverkningens värde är dess tillbakagång starkare. Lands-
bygdens andel ^
utgjorde i
procent
1896 1900 1905
af antalet fabriker 67, oi 65,44 65,69
» > arbetare 58,84 59,46 58,23
»
tillverkningsvärdet 51,64 51,86 50,20
’
Här och i det följande inberäknadt köpingar, som redovisas särskildt i statistiken, men
om efter hvad förut visats alldeles icke utgöra någon egen grupp af samhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
