78 Än mera olämplig är dess konserverande karaktär med hänsyn till nya trafikleder, som bli föremål för en mycket oförmånlig differentiering i jäm- förelse med de redan förut till samtrafiksföreningen hörande banorna. Dessa frågor höra emellertid ej hit; äfven samtrafiksaftalets brister visa dess ten- dens att hindra ett gynnande af stora orter som äro skärningspunkter eller mötespunkter för olika banor.^ Dessa tarifftekniska förhållanden inträda nu såsom en förstärkning af de många öfriga faktorer som verka för en decentralisation af Sveriges industri: den historiska lokaliseringen — ett moment hvars betydelse ännu i våra dagar knappast kan öfverskattas' —, den svenska industrins karaktär och hvad trävaruindustrin angår beroendet af ett annat slag af kommunika- tionsleder, nämligen flottlederna. Det är emellertid ett drag hos den svenska industrin på landsbygden som måste framhållas, om ej bilden skall bli missvisande, nämligen det för- hållandet, att det industriella lifvets lokala närhet till jordbruket icke ska- pat någon förbindelse mellan de två näringarna. På de sista åren ha börjat uppstå förhoppningar om återupplifvande af det inbördes sambandet mellan industri och landtbruk, om uppkomsten af en samhällsklass, som icke är uteslutande hänvisad till endera för sitt uppehälle. Så var förhållandet särskildt i England under hemindustrins dagar, före den industriella revolutionen i det adertonde århundradet, och ännu i dag är denna form för näringslifvet af stor betydelse äfven i flera industriellt fram- skridna länder, såsom vissa delar af Frankrike, Schweiz och kanske framför allt Baden.3 Huru härmed må ha varit förhållandet i Sverige i äldre tider låter sig icke lätteligen säga. I brukssamhällena torde ej föreningen mellan industri och jordbruk ha varit särdeles stark, ehuru den otvifvelaktigt fanns i långt större utsträckning än för närvarande. Som bekant äga vi dessutom i de flesta landskap en gammal och uthållig hemslöjd för afsalu (näringsslöjd), framför allt i Marks och Kinds härader af Alfsborgs län. Åtminstone intill midten af 1890-talet synes textilindustrin i Mark ej ha minskats i tillverk- ningskvantitet, ty i sin femårsberättelse för 1891 —95 uppger landshöfdingen i länet att afsättningen ensamt från Mark var 9—12 mill. meter^, medan Kommerskollegiet fyrtio år tidigare (1855) omtalar en försäljning från hela M S. J. redogör G. V. Alving för samtrafiksaftalet (IV 89 ff.). Jfr också Ekonomiska komiténs betänkande I (1886) 10 ff. En i minsta mån ingående behandling af tariffproblemen har jag ansett ligga utanför den föreliggande uppgiften. ' Detta är grundtanken i F. S. Halls utmärkta kapitel »Localization of Industries> i Förenta staternas redan flera gånger citerade Census of Manufactures 1900 I ss. CXCI — CCXII. Jfr äfven den allmänna diskussionen af problemet hos E. A. Ross The Location of Industries (Quarterly Journal of Economics X, 1896, 247 ff.) ' Den förnämsta ifraren för denna nya industriform är furst P. Krapotkin {Fields, Factories and Workshops, London 1898). Se äfven P. F. Walli (Die Dezentralisation der Industrie und der Arbeiterschaft im Grossherzogtum Baden, Karlsruhe 1906). * H Ålfsborgs län 1891/95 s. 14.