Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Hemslöjden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Än mera olämplig är dess konserverande karaktär med hänsyn till nya
trafikleder, som bli föremål för en mycket oförmånlig differentiering i jäm-
förelse med de redan förut till
samtrafiksföreningen hörande banorna. Dessa
frågor höra emellertid ej hit; äfven samtrafiksaftalets brister visa dess ten-
dens att hindra ett gynnande af stora orter som äro skärningspunkter eller
mötespunkter för olika banor.^
Dessa tarifftekniska förhållanden inträda nu såsom en förstärkning af de
många öfriga faktorer som verka för en decentralisation af Sveriges industri:
den historiska lokaliseringen
— ett moment hvars betydelse ännu i våra
dagar knappast kan öfverskattas’ —,
den svenska industrins karaktär och
hvad trävaruindustrin angår beroendet af ett annat slag af kommunika-
tionsleder, nämligen flottlederna.
Det är emellertid ett drag hos den svenska industrin på landsbygden
som måste framhållas, om ej bilden skall bli missvisande, nämligen det för-
hållandet, att det industriella lifvets lokala närhet till jordbruket icke ska-
pat någon förbindelse mellan de två näringarna. På de sista åren ha börjat
uppstå förhoppningar om återupplifvande af det inbördes sambandet mellan
industri och landtbruk, om uppkomsten af en samhällsklass, som icke är
uteslutande hänvisad till endera för sitt uppehälle. Så var förhållandet
särskildt i
England under hemindustrins dagar, före den industriella
revolutionen i det adertonde århundradet, och ännu i
dag är denna
form för näringslifvet af stor betydelse äfven i flera industriellt fram-
skridna länder, såsom vissa delar af Frankrike, Schweiz och kanske framför
allt Baden.3
Huru härmed må ha varit förhållandet i
Sverige i äldre tider låter sig
icke lätteligen säga. I brukssamhällena torde ej föreningen mellan industri
och jordbruk ha varit särdeles stark, ehuru den otvifvelaktigt fanns i
långt
större utsträckning än för närvarande. Som bekant äga vi dessutom i de
flesta landskap en gammal och uthållig hemslöjd för afsalu (näringsslöjd),
framför allt i Marks och Kinds härader af Alfsborgs län. Åtminstone intill
midten af 1890-talet synes textilindustrin i Mark ej ha minskats i tillverk-
ningskvantitet, ty i sin femårsberättelse för 1891 —95 uppger landshöfdingen
i länet att afsättningen ensamt från Mark var 9—12 mill. meter^, medan
Kommerskollegiet fyrtio år tidigare (1855) omtalar en försäljning från hela
M S. J. redogör G. V. Alving för samtrafiksaftalet (IV 89 ff.). Jfr också Ekonomiska
komiténs betänkande I
(1886) 10 ff. En i minsta mån ingående behandling af tariffproblemen
har jag ansett ligga utanför den föreliggande uppgiften.
’
Detta är grundtanken i F. S. Halls utmärkta kapitel »Localization of Industries> i
Förenta staternas redan flera gånger citerade Census of Manufactures 1900 I ss. CXCI —
CCXII. Jfr äfven den allmänna diskussionen af problemet hos E. A. Ross The Location of
Industries (Quarterly Journal of Economics X, 1896, 247 ff.)
’
Den förnämsta ifraren för denna nya industriform är furst P. Krapotkin {Fields, Factories
and Workshops, London 1898). Se äfven P. F. Walli (Die Dezentralisation der Industrie
und der Arbeiterschaft im Grossherzogtum Baden, Karlsruhe 1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
