Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
banestatistikens nya gruppindelning, erhålla de två grupperna trävaror, oar-
betade, sågade eller tillhuggna, samt mineral, råämnen och oformade fabri-
kat, resp. 23,5 % och 48,5 % af hela vagnslastgodstrafiken, alltså tillsam-
mans 72 %. Ja t. o. m. för det mera mångsidigt industriellt utvecklade
södra och mellersta Sverige blir dessa två gruppers öfvervikt alldeles slå-
ende, i det de representera resp. 26,7 % och 29,8 % eller tillsammans
56,5 % af trafiken för banorna söder om Storvik.
Frånsedt malmen äro alltså de oarbetade trävarorna fortfarande hufvud-
godset på statsbanorna, vid beräkning efter vikt. För kanske flertalet en-
skilda banor som publicera statistik framträder emellertid denna de oarbe-
tade trävarornas öfvervikt ojämförligt mycket starkare. Sålunda utgöra
trävaror samt ved och torf 76 % af Halmstad—Bolmens järnvägs gods-
trafik (1903), 69 % af trafiken för Borås—Alfvesta (1904), 56 % vid Dals-
lands järnväg (s. å.) och 53 % vid Norsholm—Västervik—Hultsfreds järn-
väg (1902). Ja, t. o. m. på Göteborg—Borås järnväg, som mer än någon
annan bana tjänar textilindustrin, utgöra trävarorna (inberäknadt ved och
torf) omkring halfva godstrafiken (49 % 1904), medan bomull, ull, lin och
hampa utgöra endast 5 %^ af varornas kvantitet samt därtill en hastigt af-
9
tagande andel däraf.
Vid bergslagens järnvägar träda naturligtvis andra godsslag i
förgrun-
den, och här kan man onekligen konstatera en starkare andel för något
mera förädlade varor. Särdeles mångsidig är trafiken dock ej heller i detta
fall. En mellanställning mellan statsbanorna och de egentliga bergslags-
banorna intar Gäfle—Dala järnväg, där trävarorna (inkl. ved och torf) komma
främst och nästan upp till statsbanornas nivå (l9,i % 1906), medan sten-
kol och koks (l6,8 %) samt järn, stål och järnskrot (il, 2 %) stå långt öfver
3 °
denna. Återigen Bergslagsbanans siffror ställa sig för 1905 på följande sätt
(hvarvid bör märkas, att förhållandet här är i hufvudsak oförändradt sedan
trafikens början):
malmer, alla slag 24,02 %
järn och stål, andra metaller samt skrol 14,7
»
trävaror, snickeriarbeten, ved och torf 14,36
»
papp, papper, trämassa och lump 8,80
»
träkol 7,69
»
stenkol och koks 6,88
»
spannmål, alla slag 3,45
»
kalk, kalksten, cement och kvarts 3,4 1 >’
83,3 1
o/
/o
alltså lämnande för alla andra slag af gods (inberäknadt ilgods) endast
16,69
o/
/o
’
Efter 1904 års godsslagsstatistik tab. 4 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
