- Project Runeberg -  Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling /
101

(1907) [MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Railroads, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101
skogarna torde vara allmänt bekant, och följaktligen är det af grundläg-
gande betydelse att sprida träkolstillverkningen öfver så stor del af Norr-
land som möjligt. För detta ändamål fordras dels lämpliga flottledstariffer
och dels alldeles särskilda möjligheter till billig järnvägsfrakt.
^
Äfven från järnindustriens sida är frågan om fraktkostnaderna mycket
ömtålig. Det oföränderliga stora afdrag från kolarens inkomst som frakt-
kostnaderna medföra kommer denna inkomst att fluktuera långt starkare
än afsättningspriset
— enligt uppgift mellan 5 och 9 kr pr storstig, då priset
i
bergslagen vid bruken växlar mellan 24 och 28 eller 30 kr — och följ-
den blir att kolningen ofta minskas våldsamt och priset lika hastigt springer
upp. Då lancashiresmidet medför ungefär dubbelt så stor träkolsåtgång
som martinsmidet, drabba dessa ojämnheter framförallt lancashireverken.
Träkolsproblemet erbjuder emellertid stora säregna svårigheter. Från-
sedt flottningen af kolvirke ned till bassänger vid järnvägen är det af-
stånd från järnvägslinjen ganska litet, inom hvilket framforsling af träkol
anses ekonomiskt lönande, som man lätteligen inser; det uppgafs för
några årtionden sedan till 2 miP, men synes nu vara ännu mindre, endast
1 —IV2 niiP — enligt ett antagande, som redan förut framlagts, medföra de
nj^a kommunikationsmedlen snarare en förhöjning än en nedsättning i sådana
fraktkostnader, som bero af mera primitiva transportförhållanden. Därtill
kommer, att framforsling af kolet endast kan äga rum vid slädföre, hvaraf
följer, att hela denna ytterst skrymmande transport koncentreras på årets fyra
första månader. Följden häraf blir behofvet af en mycket stor vagnpark

på de sista åren ha statsbanorna infört särskilda vagnar för detta ändamål —
som kommer till forcerad användning i den ena riktningen, och som följ-
aktligen drar med sig en lika forcerad returfrakt af tomvagnar med däraf
följande ökning af trafikkostnaderna äfvensom försvårande af trafiken på
mellersta Sveriges banor.* Här föreligger uppenbarligen ett af Sveriges vik-
tigaste trafikproblem; och Örebro—Krylbo-banan kan anses fylla en till-
räckligt viktig uppgift, om den — som förhållandet lär vara — har satt
statsbanorna i stånd att manövrera denna obekväma transport, äfven om
de trakter banan passerar komma att förbli ganska oberörda af dess tillvaro.
Huruledes järnvägarna hittills verkat på träkolstillverkningen är som
vanligt ej lätt att exakt angifva, i
synnerhet som träkolsproduktionen endast
några år varit upptagen i den officiella fabriksstatistiken. Det är dock
uppenbart af flera tecken, att kolningen troget följer järnvägarna och är på
väg att utsträckas till allt flera delar af Norrland. Jägmästarna i flertalet

Jfr S. Kempe Några ord om Norrlands skogar (Ekon. tidskr. VIII, 1906, 3 ff.).
-
Edelswärd 79 f.

Så bl. a. enligt jägmästaren i Norra Ångermanlands revir i hans svar till skogskomitén
1899 {Skogskomiténs betänkande III 95). Öfveringeniör J. A. Brinell uppger nu ungefär
samma afstånd, IV4—IV2 mil {K. prop. 1907 n.o 107 s. 186).

*


Jfr E. von Friesen i S. J. III 254 ff. På grund af träkolens stora vol3’m ställer sig
förhållandet mellan vikten af full last (L) och vagnens vikt (W) ovanligt ogynnsamt i detta
fall; L : W är vid de under 1904—1906 anskaffade träkolsvagnarna L 4 utan broms 1,31 (s. 257)
mot exempelvis 1,76 vid de vanliga stjxkegodsvagnarna G 3 (s. 239), 2,77 vid virkesvagnarna
utan väggar och svängel NN 3 (s. 269; och 3,21 vid malmvagnarna M2 (s. 263).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free