Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Godstransporternas genomsnittslängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
än en sjättedel af tempot för tillverkningsvärdet. För de sista nio åren
tagna för sig har utvecklingen af hela fabriksindustrin varit följande :
^
Fabriker Arbetare Tillverkningsvärde
mill. kr
1896 8,812 202,293 692,4
1905 11,482 274,952 1,194,0
Äfven under de sista nio åren har alltså utvecklingen med stora steg gått
emot koncentration, eftersom tillverkningsvärdet vuxit med 72 %, medan
arbetarantalet vuxit med jämnt hälften så mycket (36 %) och antalet fabri-
ker med ännu mindre (30 %).^
För att ge en riktig bild af koncentrationstendensen bör äfven påpekas
den synnerligen omfattande trustbildning som har ägt rum inom nästan
alla svenska storindustrier under det sista halfva årtiondet, men som veter-
ligen knappast fmns omtalad på tryck och som allra minst låter utleta sig
ur statistiken.^ Ett ingående studium af denna fråga synes vara mycket
önskligt.
Som väl bekant för alla nationalekonomer sammanhänger industrins
koncentration i
hög grad med marknadens omfattning, och det är också
utom allt tvifvel, att marknadens omfattning vuxit ofantligt genom de nya
kommunikationsmedlen. Emellertid är det nog ej ovanligt att man före-
ställer sig godstransporternas genomsnittslängd betydligt större än den i
verkligheten är — liksom alldeles säkert sker med hänsyn till persontrans-
porten. Visserligen är godsets medeltransportlängd på statsbanorna 1905
ej långt ifrån tre gånger personernas, men den uppgår dock icke till mer
än 118 km för all godstrafik (för vagnslastgodstrafik 1904 117 km i
egen-
trafik och 115 km i
samtrafik).* Äfven för godset är alltså transporten
’
Från 1905 års fabriksberättelses slutsiffror ha dragits siffrorna för träkolsverk, emedan
dessa företag ej började redovisas i fabriksstatistiken förrän 1898.
-
Det är ej möjligt att bilda sig ett ens tillnärmelsevis riktigt intryck af koncentrationen
inom den svenska industrin, emedan fabriksstatistiken ej indelar företagen i storleksklasser
— ej meddelar hur många företag och hur många arbetare som komma pä fabriker med
större och mindre arbetsst3’rka eller tillverkningsvärde. Koncentrationsfenrfensen kan man
emellertid i
någon mån få fram genom den i texten använda metoden.
’
Bland de rent svenska industrier inom hvilka trustbildning
— i mer eller mindre
framskridet stadium — händelsevis fallit i
ögonen må nämnas: tändsticksindustrin, stenkols-
produktionen, cementfabrikationen, fabrikerna för krigsmateriel och stora delar af den öfriga
järnindustrin, kopparindustrin, trävaruindustrin, sockerindustrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
