Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Järnvägarnas betydelse för landtbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
af del kött som anländer till norrländska statsbanestalioner (1,550 ton af
2,500). I stället är det påfallande att nästan allt smör som transporteras
i fulla vagnslaster på statsbanorna synes vara exportsmör; del går nämligen
nästan helt och hållet (6,265 ton af 6,516) till Göteborg äfvensom till Malmö
och Helsingborg för öfvergång till främmande trafikled, d. v. s. förmodligen
ångfärja.
Det vill häraf synas som om statsbanorna ej i så stor utsträckning som
man skulle väntat lyckats förmedla förbindelsen mellan svenska lifsmedels-
producenter och svenska konsumenter — vare sig felet ligger pä järnvä-
garnas eller på producenternas sida — och särskildl anmärkningsvärd är
äfven på detta område bristen på förbindelse mellan Norrlands och det
öfriga Sveriges näringslif. Under loppet af sista året ha emellertid stats-
banorna infört ett särskildt genomgående matvarutåg ända upp till Norr-
botten, och det skall bli af stort intresse att i sinom tid erfara verkningarna
af denna säkert mycket välbetänkta trafikanordning.
Det är med afseende på mejerihandteringen som järnvägarnas inverkan —
direkt och framför allt indirekt — visar sig tydligast. Mejeridriftens kon-
centration i andels- och uppköpsmejerier förutsätter goda kommunikationer,
och detsamma är fallet med dess produkter i ännu högre grad än beträf-
fande kött.
Det gäller om alla matvaror, att deras afsättning i en alldeles särskild
grad beror af järnvägarna just därför att dessa befordra befolkningsagglo-
merationen, d. v. s. skapa konsumtionscentra. Boskapsskötselns förbättring
tillhör framför allt trakter med afsättning på större städer, och järnvägarna
ha möjliggjort en rationell mejeridrift, där mejeriprodukter förr tillverkades
endast för husbehof och där endast hvad som mot afsikten blifvit öfver
sändes med bud till staden. Nu har ej blott uppstått en ansenlig export af
mejeriprodukter, utan äfven en så stark ökning af efterfrågan på smör i de
inhemska konsumtionscentra, att exportkvantiteterna som följd däraf på sina
ställen minskats.^ De lifsmedel hvilkas produktion framför allt blifvit upp-
drifven genom efterfrågan från de stora konsumtionscentra äro dock ej förädlade
mejeriprodukter utan oskummad mjölk och grädde, hvilkas medeltransport-
längd naturligtvis är ganska kort (43 resp. 35 km på statsbanorna). Följden
häraf har i en hel rad län under sista femårsperioden (1901
—1905) blifvit att
dels smörproduktionen minskats, dels äfven kvantiteterna invägd mjölk vid
mejerierna minskats, det senare emedan mjölken säljes direkt för konsumtion.
Så har Stockholms inverkan visat sig i
Stockholms, Upsala och Söderman-
lands län, Göteborgs inverkan i
Älfsborgs och Skaraborgs län, Örebro stads
inverkan i Örebro län och de olika industrisamhällenas inverkan i Öster-
götlands, Jönköpings, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län.
Endast den från mejerierna direkt försålda mjölken
— om mjölk försåld
’
Exempel härpå äro Upsala och Södermanlands län under sista femårsperioden (Lilj-
HAGEN 3, 5, jfr 61). I sin näst sista femårsberättelse meddelar Liljhagbn mindre bidrag till
mejerihandteringens historia äfven för tidigare delar af 1800-talet (Några meddelanden rö-
rande den svenska mejerihandteringen åren 1800—1900 etc., Medd. från K. Landtbruksstyr.
77 = n.o 10 för 1901, Sthlm 1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
