Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägnarnas betydelse för städernas utveckling - Stockholm och Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Det är icke lönt att fortsätta denna uppräkning. I flera städer möter
man samma förhållande som utförligt skildrats beträffande järnvägssock-
narna, nämligen en starkare uppgång under förhoppningen på banan och
under dess anläggningstid än efter dess öppnande; så var utvecklingen i
Södertälje och Falköping i förhållande till Västra stambanan, Varberg i
förhållande till Västkustbanan och möjligen Eskilstuna i förhållande till
Oxelösundsbanan.
Slutligen bör nämnas, att järnvägen utan tvifvel har en särskild för-
tjänst om de jämförelsevis fåtaliga historiska stadssamhällen, som sakna
alla slag af vattenkommunikationer och som därför stått nästan utan ut-
vecklingsmöjligheter före järnvägarnas tid. Tydligast torde detta ha visat
sig beträffande Falköping, som står främst i
folkökning bland alla icke norr-
ländska städer inom den grupp, som ägde mindre än 1,000 invånare 1855.
I denna redogörelse för järnvägarnas inflytande på städernas utveckling
har nästan ingen uppmärksamhet ägnats åt Stockholm och Göteborg på
grund af omöjligheten att i sådana fall som dessa särskilja de olika fakto-
rernas inverkan. Beträffande omflyttningen borde dock järnvägens inverkan
äfven i detta fall kunna utrönas, om det existerande materialet vore offent-
liggjordt och bearbetadt. Det är mycket sannolikt, ehuru nu omöjligt att
bevisa, att just inflyttningen till städerna förändrat karaktär under de nya
kommunikationsmedlens inverkan, att inflyttningen till Stockholm numera
sker direkt från en mycket större del af landet än förut och att öfver-
hufvud taget de stora städernas dragningskraft genom järnvägarna vuxit
mera än de mindre städernas. Detta måste dock för närvarande betraktas
såsom ett antagande snarare än som ett påstående.
Dessa kortfattade antydningar synas vara ungefärligen hvad man med
någon större säkerhet kan säga om järnvägarnas inverkan på städernas ut-
veckling i
Sverige.^
’
Ett af de få mig bekanta försöken att vetenskapligt konstatera järnvägarnas inverkan
pä städernas utveckling är framställningen i H. Schwabes uppsats Statistik des deiitschen
Städtewesens (Jahrb. f. Nat. ök. u. St. VII, 1866, 25—30). Hans metod är att jämföra hvarje
stads folkökning å ena sidan för tiden efter öppnandet af dess första järnväg och å andra
sidan för en lika lång tid före järnvägens öppnande. Han anser sig då kunna dra den slut-
satsen ur sitt matei-ial, att endast de stora städerna alltid gj’nnas af järnvägar, medan de
medelstora och små försvagas om de ej ha industriell karaktär.
Rent metodiskt är emellertid denna undersökning j^tterst bristfällig, framför allt emedan
den ej alls indrar i
jämförelsen orter som ej ha järnvägsförbindelse; och härmed nära besläk-
tad är underlåtenheten att alls undersöka om den tendens till relativ uppgång för de stora
städerna, som han tillskrifver järnvägarna, icke existerade redan före tillkomsten af den nya
faktorn.
I
sakligt hänseende S5’nas resultaten åtminstone hvad Sverige angår tillräckligt vederlagda
af stationssamhällenas historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
