135 Den officiella sjöfartsstatistiken meddelar sedan 1883 ganska knapphän- diga uppgifter om kanaltrafiken. Att fartygen under tio ton saknas är kan- ske af mindre vikt, men däremot betyder det mycket, att statistiken allde- les upphört att vara en transportstatistik, i det att ej blott godsslagsspecifika- tion utan t. o. m. uppgifter om fartygslasternas totala kvantitet försvunnit. Det torde därför ej vara möjligt att på grundval af detta material komma till någon djupare insikt om transportens fördelning mellan järnvägar och inre sjöfartsleder. Emellertid utarbeta ilera af kanalverken uppenbarligen fortfarande sta- tistiken i samma omfattning hvari uppgifterna på sin tid publicerades af Kommerskollegium; och i Väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens betänkande om Trollhätte kanals ombyggnad (1902) har detta material hvad Trollhätte kanal beträffar blifvit bearbetad t och omräknadt af stadsrevisor A. Ramm samt delvis publiceradt. ^ Det torde under dessa förhållanden anses berätti- gadt att alldeles inskränka sig till en granskning af Trollhätte kanals ut- veckling och förhållande till järnvägarna, framför allt till Bergslagsbanan. Känd är endast den del af Trollhätte kanals trafik som ej berör Göta kanal, i det att fartyg till och från Göta kanal betala afgift »pr rus» (efter registerton) och därför ej uppge lastens vare sig kvantitet eller innehåll. Det sammanlagda vikttonnaget på Trollhätte kanal bör emellertid med detta afdrag vara kändt, ehuru det ej synes vara publiceradt. Dock vet man dess omfång 1900—1902, för 1900: 855,000 ton, hvartill genom kalkyl lägges 200,000 för trafiken till och från Göta kanal. ^ Då nu däremot Ramms slut- siffra för trafiken frånsedt Göta kanal ^ vunnen genom omräkning af upp- gifter för olika varors kvantiteter — är 991,000, torde man nödgas konsta- tera en ganska ansenlig aberration (omkr. 16 %^) för det enda i tryck till- gängliga materialet.^ I förhoppning att felet skall vara tämligen konstant och likformigt fördeladt torde man dock våga använda siffrorna särskildt för en undersökning af utvecklingen. ' Publiceringen är dock mycket partiell, i det att blott 25 af de 97 tabellbilagorna till Ramms framställning blifvit tryckta. Ramms tabeller hvila på en hel rad omräkningar {V. V. st. 127 f.), som det ej varit mig möjligt att kontrollera; såsom strax skall visas äro hans siffror säkert ej korrekta, också om man möjligen kan se bort ifrån felet. För de senaste åren har själfva primärmaterialet (i afskrift) jämte kommentarier med största välvilja ställts till mitt förfogande af verkst. direktören för Kungl. Trollhätte kanal- ocli vattenA-erk, major F. V. Hansen samt kamrer Emil Lundmarker; och med hjälp af detta material skulle Ramms tabeller delvis kunnat kontrolleras. Tiden har dock ej tillåtit mig att ens tillnärmelsevis bearbeta manuskriptmaterialet, ocii detta gör, att den föreliggande framställningen har en ganska provisorisk karaktär och meddelas med reservation. Längre fram hoppas jag få tillfälle att särskildt behandla Trollhätte kanals utveckling under de sista åren. ^ Hansex i UUåianden öfver V. V. st. .3 f. (siffrorna för diagrammet plansch I äro till stor del kalkylerade); jfr V. V. st. 3. * V. V. st. bil. G tab. 2, som här främst kommit till användning. Genom en såvidtjag kan se alldeles felaktig kalkyl af trafiken till och från Göta kanal (nämligen med använd- ning af siffror för registertonnage som om de gällde viktlonnage) får Ramm emellei'tid .slut- siffran för Iicla trafiken att stämma med den af Väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsen (och se- nare af Hansen) antagna (162 ff., 129).