137 hela trafiken under perioden 1891 —1900;^ och den sista uppsvingsperiodens ökning visar sig särskildt med hänsyn till stenkol och trävaror. Det rikhaltiga materialet ger alltså goda möjligheter att bedöma beskaffen- heten af kanaltrafikens utveckling under det gångna århundradet, och man finner dels en oförneklig afmattning under senare tider, dels ett försvinnande af de mest förädlade varorna. I hvad mån denna utveckling beror på eller sammanhänger med järn- vägarnas tillkomst är en helt annan och mycket svårare fråga. Såtillvida är läget ovanligt gynnsamt för frågans besvarande som man i Bergslags- banan har såsom parallell trafikled en stor och viktig järnväg, hvars statistik gör det möjligt att noga följa utvecklingen af dess trafik. Emellertid bli jämförelserna mellan banans och kanalens trafik aldrig fullt tillfreds- ställande, då man beträffande kanalen — äfven frånsedt siffrornas felaktig- het — icke känner vare sig trafikriklningen eller medeltransportlängden (att fem sjättedelar af godset passerar hela kanalen kan knappast vara mer än en gissning). ^ Trollhätte kanals trafik steg hastigt ända till 1865, men därefter inträdde ett stillestånd som ej ens under 1870-talets glansår ersattes af någon kraf- tigare uppgång, och 1879, just under den svåraste depressionsperioden efter de goda åren, inträdde Bergslagsbanan fullt afslutad på skådeplatsen.^ Perio- den 1881 —90 blef då för kanalen den sämsta af alla. Men i det stora hela uttränger ingendera af de två trafiklederna hvarandra — deras trafik Transporten af järn och stål på Trollhätte kanal och Bergslagsbanan 1877—1882.* År