Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Järnvägarnas förhållande till andra kommunikationsmedel - Fördelning af godstrafiken mellan Trollhätte kanal och Bergslagsbanan, i den mån trafiken berör Göteborg, för år 1900 (med tab.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
men gäller det emellertid, att de egentligen ej äro på sin plats i tabellen.
De höra nämligen till en annan del af Bergslagsbanans trafik än den som
konkurrerar med Trollhätte kanal. För att få ut fullt jämförliga siffror
meddelas därför nu fördelningen af trafiken på Göteborg, hvarvid emellertid
kanalens hela trafik måst räknas såsom dithörande.
Fördelningen af godstrafiken mellan Trollhätte kanal och Bergslags-
banan, i den mån trafiken berör Göteborg, för år 1900.^
Trävaror
Järn och stål
Stenko!
Papp, papper, trämassa etc.
Spannmål
Gödningsämnen
Öfriga varor
Summa
Pä
Trollhätte
kanal
ton
På Bergslags-
banan,
till eller frän
Göteborg
ton
Kanalens
andel i
totaltrafiken
/o
Bergslags-
banans andel
i totaltrafiken
%
625,211
16,331
178,123
163,772
61,282
66,329
20,212
57,565
9,491
12,917
54,804
91,1
19,8
89,8
44,4
74,9
8,9
80,2
10,2
100,0
55,6
100,0
25,1
282,600 77,8 22,2
991,014
Specialiseringen är lika uppenbar enligt denna tabell som enligt den före-
gående, i det endast spannmålen är någorlunda jämnt fördelad mellan de två
transportmedlen; och den föregående tabellens resultat bekräftas till alla delar.
Som slutsats ur denna undersökning kan man alltså säga, att järnvä-
garna bidragit att inskränka kanaltrafiken till de mindre förädlade va-
rorna och på detta samt andra sätt tjänat till att begränsa utvecklingen af
kanalernas trafik, men att icke någon tendens förefinnes till att vatten-
kommunikationerna på de stora kanalerna skola försvinna under konkur-
rens med järnvägsdriften.
Det senare är så mycket mindre förhållandet, som de sammansatta tra-
fiklederna fortfarande äro af djupgående betydelse i särskildt bergslagens
ekonomiska lif. Vid skildringen af järnvägarnas betydelse för bergshand-
teringen omtalades bland annat vikten af transporten från Nora—Karlskoga
järnväg öfver Otterbäcken, Vänern och Trollhätte kanal till Göteborg samt
samma väg i motsatt riktning. Denna trafikled visar t. o. m. starkt till-
tagande siffror, i det den sammanlagda transporten nästan jämnt fördubbla-
des mellan åren 1887 och 1900 (från 35,300 ton till 71,300 ton om året).
Denna trafikled är af sådan betydelse, att det förekommer exempel på
samtrafik mellan densamma och statsbanan för gods från Göteborg, d. v. s.
att gods, destineradt till exempelvis Laxå på statsbanan, fraktas sjöledes till
Otterbäcken och därifrån öfver Nora—Karlskoga järnväg till Strömtorp in på
Nordvästra stambanan, i stället för att direkt inlastas på statsbanan i Göteborg.’^
Af en alldeles särskild betydelse är också Trollhätte kanal från den syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
