140 punkten, att den åtminstone ännu så länge förmedlar den enda ekonomiskt möjliga transporten af Norrboltensmalm till de mellansvenska järnbruken. Denna transport från Tuollavare öfver Narvik och Göteborg (med dubbel omlastning) tillhör som bekant de sista åren, och några uppgifter om dess omfattning synas ej ännu vara publicerade. Kvantiteterna äro visserligen ej betydande hittills, men de förtjäna att meddelas:^ 1903 4,197 ton 1904 6,886 » 1905 1,856 » 1906 18,289 » Helt annorlunda ställer sig utvecklingen naturligt nog för äldre former af landtransport. Det gäller visserligen i Sverige liksom i Tyskland att väganläggningarna först taga riktig fart då järnvägarna börja komma; så- lunda nyanlades och ombyggdes i Sverige mellan 1841 och 1905 — i verk- ligheten nästan uteslutande efter Väg- och vattenbyggnadskårens bildande 1851 — med understöd af allmänna medel 14,57,3 km vägar,^ medan hela våglängden vid periodens början var mindre än fyra gånger så stor (55,640 km). 3 Däremot företer skjutsningen en högst betydande minskning under järnvägarnas tid, och åtminstone till en början såsom en direkt följd af deras tillkomst. Vid de första banornas öppnande blef skjutsningen på sådana vägar som ledde till eller från stationerna ofta fördubblad; men på vägar i banornas riktning var skjutsningen i stället så godt som bort- blåst, så att exempelvis antalet skjutshästar om dagen mellan Alingsås och Göteborg sjönk från 20 till 1 vid stambanans öppnande.^ Skjutsningen fortfor att sjunka starkt under hela tioårsperioden 1856—65; men härvid var minskningen ansenlig också i län som ej fått järnvägar (t. ex. Upsala och Kalmar län),^ så att den sedan fortgående minskningen delvis utan tvifvel beror på att andra former för landsvägstransport ha kommit i stället. Och ett utmärkt exempel på nya kommunikationsmedels förmåga att skapa trafik lämna siffrorna för postföringen. 1867 låg järnvägspostbefordran ännu i sin linda, i det antalet postförda kilometer på järnväg endast utgjorde 2,410,000; sedan dess har siffran mer än tiodubblats och utgör nu (1905) 25,455,000. Men det är så långt ifrån att denna befordran utträngt post- befordran på landsväg, att antalet postförda kilometer på landsväg under samma tid ökats med 79 X, från 5,805,000 till 10,388,000.« ^ Siffrorna gälla de uppför Trollhätte kanal gående malmkvantiterna, som endast bestå af dessa sändningar från Norrbotten, och uppgifterna äro hämtade från kanalens otryckta trafik- redogörelser. Jfr Laurell Vänern —Kattegat 60. Uppgifter om frakter vid transport på olika vägar meddelar Brinell i k. prop. 1907 n:o 107, s. 176. - S 1905 tab. 1. •'' Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren tabell s. 199. * Skjutskomiténs betänkande (1859) 11 f., 28. ^ Andra skjutskomiténs betänkande (^1877) tabell s. 81. * Minnesskrift vid invigningen af Nya Posthuset i Stocklwlm den 27 oktober 1903 (Sthlm 1903; 131, 137, samt M 1905 texttab. A.