Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bilaga 1. Järnvägssocknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
länsdel af Västra Vingåker är 1835—61 förd till Södermanlands län. — ’
Malmköpings folk-
mängd är äfven 1835 inräknad i
landsbygden.
— *
Tumbergs siffra bar måst inräknas bland
stationssocknarnas, emedan den för 1835 ocb 1855 ej kan skiljas från Kullings-Sköfdes.
Södra stambanan. *
Arbetet på Södra stambanan började nästan samtidigt med
arbetet på den Västra, nämligen V^ 1855. ’/,, 1860 var delen Malmö—Hessleholm öppnad;
resten afslutades i åtta afsatser från ’/g 1862 till Vj^ 1864, då hela banan öppnades. —
*
Gullarp + Näs. — ^
Trelleborgs folkmängd (kalkylerad) är fråndragen landsbygden 1835—60.
— *
Malmöhus länsdel af Tjörnarp är 1835—60 förd till Kristianstads län. — ^
Af Habo
hörde 4 mtl till Jönköpings län, tills kungl. br. "7, 1889 införlifvade allt utom V, mtl med
Skaraborgsdelen, medan återstoden införlifvades med Bottnar3’ds s.n i
Jönköpings län. Folk-
mängden i denna sistnämnda del är okänd och har därför måst lämnas ur räkningen för
1905, hvilket gör sista kolumnens siffra något för låg. Socknen i dess helhet är förd till
Skaraborgs län 1840—64. — ^
Älfsborgs länsdel af Vartofta-Åsaka är förd till
Skaraborgs län
1840—64.
Östra stambanan. ^
Arbetet började på bandelen Katrineholm—Norrköping ’/i 1863
och på bandelen Norrköping—Nässjö V^ 1871. Det bedrefs hela tiden norrifrån. 7, 1866
öppnades delen Katrineholm—Norrköping; delen Norrköping—Nässjö öppnades i sex afsatser
^Vio 1872—^7ii 1874. — -
Motalas folkmängd är fråndragen landsbygden 1845—65. — ^
Borg
och Löt, 1887 sammanslagna under namnet Borg.
— *
Med Näsby, 1889 fullst. sammanslaget
med Rystad.
— ^
Med Rakered, 1892 fullst. sammanslaget med Vikingstad.
— ^
Med Sörby,
1891 fullständigt sammanslaget med Mjölby.
— ^
Siffran för 1905 afser folkmängden i det
område, som Ekeby s:n utgjorde före 1880. Sistnämnda år utbröts Blåvik, som dittills varit
deladt på Ekeby s:n i
Göstrings h:d och Torpa s:n i Ydre h:d, till en egen församling, men
förblef trots detta t. o. m. 1898 fördeladt på de nämnda två häradena alldeles såsom förut.
Därefter blef emellertid Blåvik odeladt fördt till Göstrings h:d, hvadan folkmängden i den del
däraf, som ursprungligen tillhört Ekeby s:n, ej kan exakt anges för åren efter 1898. För 1905
har till Ekeby räknats lika stor del af Blåviks folkmängd, som 1898 hörde till Göstrings h:d.
Nordvästra stambanan. *
Arbetet bedrefs från bägge ändar och började: Laxå—
Kristinehamn V? 1863, Arvika—norska gränsen 7i 1864, Arvika— Kristinehamn Vs 1867.
*/ii 1865 öppnades det betydelselösa stycket Charlottenberg
—norska gränsen (6 km.), 7ij 1866
bandelen Laxå—Kristinehamn, *Vio 1^67 Charlottenberg
—Arvika och slutligen delen Kristine-
hamn—Arvika i två afsatser 7i, 1869 och ’7i, 1871.
Norra stambanan. ’
Arbetet bedrefs hela tiden söderifrån och började: Stockholm—
Uppsala Vij 1863, Uppsala—Krylbo Vg 1871, Krylbo (Storvik)— Bollnäs -/^ 1875 och Bollnäs —
Ange 1877. Bandelarna öppnades: Stockholm—Uppsala ^Vg 1866, Uppsala—Krylbo Vg—Vu
1873, Krylbo—Bollnäs i
fyra afsatser "/g 1875—"/g 1878 och Bollnäs—Ange i tre afsatser
Vio 1879-^79 1881. — *
Sedan 1890 utgöra Läby och Vänge tillsammans en församling,
ehuru fortfarande två kommuner. — ^
Västmanlands länsdel af Järlåsa är 1873 förd till Upp-
sala län; 1850 och 1870 var ifrågavarande område obebodt. — *
Jämtlands länsdel af Hafverö
är förd till Västernorrlands län 1855—86. — ^
Örnsköldsviks folkmängd (kalkylerad 1855—66)
är fråndragen landsbj’gden 1855 —91. — ®
Arbetet började i okt. 1875 och banan öppnades
i fem afsatser 7^ 1878—’77 1882. —’
Arbetet började: Bräcke—Sollefteå ^^ 1882, Långsele—
Vännäs 75 1887, Vännäs—Boden 1891. Bandelarna öppnades: Bräcke—Sollefteå i tre afsatser
’7,0 1883—7,0 1886, Långsele—Vännäs ’7,o 1889 och V,o 1891, Vännäs—Boden ’7„ 1892—
"/g 1894. — *
1860—86 med inräkning af Jämtlands länsdel af Graninge s:n, som 1887
förenades med Fors. — ^
Öfver-Luleå delades 1890 i två församlingar, Öfver-Luleå och Ede-
fors. — ^°
Bananläggningen började: Luleå—Gellivare ’7t 1884, Gellivare^—Riksgränsen 7r
1898. Bandelarna öppnades: Luleå—Gellivare för provisorisk trafik 1892, fullt likställd med
öfriga bandelar 7i 1895; Gellivare—Riksgrän.sen ’7ii 1902.
Västkustbanan. ’
Hvar och en af de tre n. v. bandelarna var från början en själf-
ständig enskild bana. Arbetet började på banan Helsingborg
—Halmstad under 1883, på ba-
nan Halmstad—Varberg i hufvudsak 1885 och på banan Varberg
—Göteborg (= Göteborg—
H eckscher, Järnvågarnas betydelse.
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:19 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0173.html
