Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
må 24 5
och allt hvad | deri var rasade utför. I ruinerna
funno de om morgonen hustrun och två barn döda,
men den äldsta dottern var det lif i.
Då ansåg sig Njedel nödgad att uppge sin
fädernegård Vatnemo. Han sålde hvad skredet
hade skonat och flyttade ut till hafskusten.
Njedel bytte icke namn efter sin nya gård,
som eljest är brukligt. Han hade köpt en del af
samma gård, hvaraf åldermannen hade en annan
del; Krydsvig var ett stort frälsegods, som hade
lydt under Kristiansands biskopsstol. Njadel hade
från sin fjällgård fört med sig hågen för att vara
ensam, derför valde han de sankaste slätterna nere
vid stranden, hvartill hörde en stor ofruktbar
sandslätt.
Njzedel lefde ensam med en piga och sin dot-
ter Kristine i flera år, odlade sin jord och sam-
lade litet på kistbottnen. Den ende han umgicks :
med var lotsåldermannen, som hade slutit sig till den
godmodige jätten och hans duktiga, gladlynta dotter.
Folk tyckte icke annars om Njzedel, derför
att han var en främmande. Dessutom var det nå-
gonting frånstötande hos den store, groflemmade
mannen med det vilda håret. När han stod och
gräfde diken i sin lågländta, sumpiga mark, såg
han också ut som ett styggt troll, som steg upp
ur jorden. Hans buskiga hufvud, som alltid var
bart, utom när han skulle vara riktigt fin, afteck-
nade sig mot himlen, när man åkte förbi på lands-
vägen. Och alla främmande läto hästen stanna
och frågade skjutspojken hvad det var för slag?
Men Nj&e&del märkte ingenting, när han arbe-
tade.: Han hörde till dem, som tyckas slåss med
ET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
